Vi fortsätter studera vad som hände och börjar med – deras kläder. Klädval? Man undrar varför de valt ylle? Varför valde de inte genomgående päls och skinn för att hålla bättre stånd mot kyla och väta? Svaret på den frågan är troligen – Gustav Jäger, den tyske läkaren och zoologen (1832–1917).
Han propagerade energiskt för användningen av ylleplagg närmast kroppen. Han hade en teori om att själen hade lukt – en behaglig och en obehaglig. Den obehagliga lukten kunde drivas ut ur kroppen genom svettning, som befrämjades av att man bar yllekläder. Ylle var helt enkelt det bästa material en människa kunde bära enligt Jäger.
Dressarna de bar?
Andrée och Strindbergs polarkläder bestod av en fodrad mörkblå rock av tjockt ylle. De bar också väst och byxor. Rocken var utformad så att den skulle vara varm och praktisk och den hade många fickor. Andrées rock var märkt på insidan av ett vackert broderat A. Det hade Andrées väninna Gurli Linder broderat, han bar även pjäxor. Detta ger oss en inblick i att han vid tiden för sin död, antagligen i början av oktober 1897, försökte hålla sig varm. Den arktiska vintern hade anlänt och den var obarmhärtig.
Frænkels kostym hade en liten annan utformning och färg. Han kostade också på sig en löstagbar pälskrage i sin rock. Där har vi den enda päls som återstår att finna i expeditionens polarkostymer. Strindberg är den i expeditionen som antagligen dör först då man hittar honom begravd i en skreva under stenar som lagts över honom. Kroppen saknar ytterrock. I lägret hittar man ett klädbylte omlindat med en rem och däri hittar man en kavaj.
Knut?
Klädbyltet tillhörde Knut Frænkel ovan. Liksom Andrée bar han flera plagg, han låg hopkurad och dog i den sovsäck för tre som de hade med sig. På Frænkel hittade man – en grå undertröja, en så kallad islandströja, tjock ytterväst i vadmal fodrad med linnetyg, tröja av grovrandigt linnetyg, tröja av finrandigt ylletyg. Mellan alla dessa plagg fanns rikligt med is. Undertröjan var märkt K.F.
Kritik?
Den fanns mot Andrée och hans expedition och har alltid funnits, både i samtiden och i efterhand. Den har framförallt gått ut på att Andrées planer var illa underbyggda och inte vilade på tillräckligt många praktiska försök. Polarballongen hade t.ex. aldrig provflugits, vare sig i polarområdet eller någon annanstans. Många har också varit kritiska till de orealistiska förväntningar som ställts på projektet och diskuterat Andrées ansvar att ta med två följeslagare på en expedition som hade mycket små möjligheter att uppnå sitt mål. Till Andrées försvar kan sägas att han var innovativ i flera bemärkelser.
I olika tider…?
Som vid tiden för avfärden och senare vid tiden för fynden på Vitön framställdes Andrée som en hjälte, något av en svensk motsvarighet till Amundsen, Nansen eller Scott. Många gick till och med så långt att de förnekade att flygningen hade varit ett misslyckande. Tongivande för heroiseringen var Andrées älskarinna, författaren Gurli Linder.
Älskarinnan Gurli:
Hon hade ett utomäktenskapligt förhållande med ingenjören S.A. Andrée och bidrog senare till den heroiska bild som under många år gavs av den misslyckade ballongfararen, bland annat i Med Örnen mot polen (1930). 1887 ingick hon äktenskap med lektor Nils Linder (1835–1904). I äktenskapet föddes Greta Linder, senare bibliotekskonsulent.
Ingrid Gurli Margareta (Greta) Linder, född 15 maj 1888 i Stockholm, död 19 oktober 1963, var en svensk bibliotekskonsulent. Hon var dotter till språkvetaren Nils Linder och författaren Gurli. Hon var – Ane Gurli Linder, född Peterson 1 oktober 1865 på Irvingsholm, Tysslinge församling, död 3 februari 1947 i Stockholm, var en svensk författare, barnbokskritiker och feminist.
Meteorologen Nils Ekholm som vägrade resa med p.g.a. dålig säkerhet, hur gick det för honom? Nils Gustaf Ekholm, född 9 oktober 1848 i Smedjebacken, död 5 april 1923 i Stockholm, han levde alltså runt 25 år längre än de övriga. Ett bra val.
Museum:
I Andrées hemstad Gränna finns Grenna museum, där fynden från Vitön och andra Andréeminnen visas. På andra sidan av Brahegatan, mitt emot museet, ligger hans barndomshem.
Andrée:
Salomon August Andrée dog ogift, och begravdes den 5 oktober 1930 på Norra begravningsplatsen i samma grav som Nils Strindberg och Knut Fraenkel. Tragik.
Källor:
legimus.se
www2.ub.gu.se
popularhistoria.se
sv.wikipedia.org
alba.nu
Blogginlägget nedskrivet 2/11 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.