Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Lämna en kommentar

Var det var bättre förr, jämfört med nostalgi…?

bilar

Fick en fråga en gång om att – var det bättre förr – och dess ursprung, vilket jag ej funnit. Uttryck av ”det vardagliga slaget” verkar svårt finna ett ursprung till. Nostalgi blir dock lite som att vi minns det som var bättre förr? En light analys 🙂

Vi vet: nostalgi kommer av grekiskans nostos, hemkomst, hemresa och algos, smärta, lidande, som betyder – längtan efter ett ofta idealiserat förflutet. Det goda som varit? ”It was better before.”

Begreppet myntades ursprungligen år 1678 av den 19-årige schweiziske läkarstudenten Johannes Hofer som en medicinsk diagnostisk term för sjuklig hemlängtan. Det vet man! Det beskrev då den ångest som schweiziska legosoldater kände när de levde utomlands under långa perioder. På engelska heter det – nostalgia.

nostaölgii

Motsatsen till nostalgi blir – ”inte känna lust för något som varit.” Och vissa krigsveteraner från det Amerikanska inbördeskriget (1861–1865) som förmodligen led av vad vi idag skulle kalla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) fick diagnosen att de led av nostalgi.

”På 1600- och 1700-talen ansågs nostalgi vara en allvarlig och ibland dödlig sjukdom. På den tiden var det unga soldater – som låg i krig långt hemifrån – som led av nostalgi.

Var det bättre förr?
”Fick tankar om att när man förr gick till tandläkaren. Det gjorde förskräckligt ont att laga hål. Bedövningsmedel var inte påtänkt. I en bemärkelse är allting bättre nu än det var förr. Människor är friskare och lever längre, livet är bekvämare, vi behöver inte anstränga oss så mycket, vi är rikare, maten är mer varierad och godare och så vidare. I alla de avseenden som relativt enkelt kan mätas och redovisas i en tabell tror jag att det är bättre nu än förr.” (x)

Michael B. Tretow – Det var bättre förr (HQ)
https://www.youtube.com/watch?v=1N3Gze0EOLE

När man läser folks tycken – så tycker många att sammanhållningen var bättre förr, man hade öppna dörrar hemma, men negativt var att mycket av det tekniska i många sammanhang ej nått en sund nivå – och fattigdom anser många skapade gemenskap. Kanske i viss mån?

Idag är nostalgi även ett begrepp inom mode och form, som ofta sammanfaller med ordet retro. Nostalgia_Classi

År 2016 kunde man läsa att enligt en amerikansk studie ansåg bara sex procent att världen blir bättre. De allra flesta av oss tror att den håller på att falla samman.

Men det finns också optimister och någon gång då och då dyker det upp någon som hävdar att det inte var bättre förr. / Klurigt dilemma. Bra och dåligt, då och nu?

Kan det vara såhär?
”Nostalgi är, som någon uttryckte saken, ”historia befriat från alla skuldkänslor”. Vilket är vad som gör känslan så njutbar. Vi kan stryka rasismen, sexismen, tristessen, provinsialismen, fegheten och korruptionen och bara minnas det vi i dag känner att vi saknar. Bra tänkt... 🙂

Källor:
detgodasamhallet.com (x)
youtube.com
norran.se
sv.wikipedia.org
aftonbladet.se
thefreedictionary.com

Annonser


Lämna en kommentar

Vad är himlen, vetenskapligt och religiöst…?

heaven

Ordet som sig, himlen är jordens atmosfär sedd från jordytan. Som vi ser den är den blå (eller grå vid dåligt väder) på dagen och med nyanser av rött eller gult vid soluppgång och solnedgång, på grund av Rayleigh-spridning av solljus i atmosfären.

På natten är himlen mörk och när det inte finns moln kan man se månen (när den är över horisonten) och stjärnorna (stjärnhimlen). Inom astronomin kallas himlen också himmelsfären. Detta är en imaginär kupol på vars yta solen, stjärnor, planeter och månen tycks röra sig.


Om den är blå mer tydligt:
På väg ned mot jordens yta sprids ljuset med de kortaste våglängderna kraftigast. Det blå ljuset är den mest kortvågiga färgen i det synliga spektrum, och därför sprids det väsentligt mer blått ljus över himlen än ljus i alla andra färger.

Är himlen ett fysiskt rike, likt det vi lever i idag? Eller är det ett andligt rike, i en annan dimension, som skiljer sig från vår verklighet och vad vi kan uppfatta med våra sinnen?
Himmelriket är ett begrepp från grekiskan, som används av Jesus vid ett stort antal tillfällen i de synoptiska evangelierna. Jesus förklarade att Guds rike inte är av den här världen, och att man inte kan se det med ögonen. Och ex. Mitt rike är inte av den här världen. Joh.18:36.

heaven1

Ordet himmel används i den grekiska grundtexten till NT – 178 gånger i singularis och 94 gånger i pluralis (vilket också ger begreppet ”himlarnas rike” då pluralformen även står i genitiv). Andra liknande termer är Guds rike (basileia tou theou) eller, som inom det kyrkliga språkbruket, Kristi rike.


Om ordet himmel – som interjektion, utropsord, milt kraftuttryck som uttrycker bestörtning eller liknande, typ Himmel, vad jobbigt detta var! Eller det gamla – Himmel och pannkaka. Som substantiv, himmel, (meteorologi, astronomi) det ”tak” vi ser, eller tycker oss se, då vi tittar uppåt utomhus ordet ”tak” borde ersättas med något mer formellt, eller så bör citattecknen tas bort. ”Det är en ovanligt blå himmel vi har idag.”

Sjunde himlen är ett begrepp ursprungligen myntat av den grekiske filosofen Aristoteles. Tron att det skulle finnas sju himlar har emellertid varit ett inslag i mytologin långt innan Aristoteles tid, och förekommer bland annat som inslag i judendomen, kristendomen, islam och hinduism. Tron är viktig på synsättet om himlen och ex ateism, varierar mycket men man kan inte riktigt fastställa vad en ”ateist” tror på mer än att han inte tror på Gud. Till detta ingår ofta att man förnekar en själ i religiös betydelse, beständiga värden och så vidare.

heaven3

Synonymer till himmel, rymd över jorden; firmament, himlavalv, himmelssfär – eller som Guds boning, de saligas hemvist, himmelrike, Guds rike, paradis; sällhet, lycksalighet, (religion) paradis, Guds eller gudarnas hemvist (se även himlen, himlarna).

Så ordet himmel kan vi kanske säga är något vi bär med oss, tror vi den finns så…
Att tro tror (!) jag är viktigt idag, men – religionssyn är en, många tror på godheten, naturen, själen, livet, kärleken – tro är tydligen viktigt oavsett, den är ens egen…

Källor:
illvet.se
sv.wiktionary.org
dagen.se
sv.wikipedia.org
synonymer.se
brobyggarna.org


1 kommentar

Ted Gärdestad och Bhagwan-rörelsen, en dålig kombination…?

tedgstad

Den hemlig sekten kom att förändra Ted Gärdestad för alltid.
”Alla vet vem jag är utom jag själv, sa ha. Han kände sig som figuren Ted.”
Vilken var sekten och vad vet vi om den?

På jakt efter inre frid, så började Ted meditera och kom att söka sig till Bhagwanrörelsen, en sekt som var inriktad på självförverkligande, fri sexualitet, och där människorna utanför var ovälkomna. Ted som hade fått barnen Sara och Marc tillsammans med Ann Zacharias under 1982 och 1983 började resa till Bhagwans högkvarter i USA, och kontakten med familjen kom att bli sporadisk.

Familjelivet?
I boken ”Jag vill ha en egen måne” har Zacharias berättat om hur Bhagwan tog död på deras förhållande, men att hennes kärlek till Ted aldrig dog. Det gjorde däremot mycket annat inom artisten själv, och 1983 förklarade han att Ted Gärdestad inte fanns längre, utan att han hädanefter ville bli kallad vid det nya namnet – Swami Sangit Upasani.

Under 1984 är Ted med om att starta ett Bhagwan-diskotek på Kungsgatan 67 i Stockholm. De nyrenoverade lokalerna var åttiotalslyxiga med marmor, palmer och rosa dukar. Det var en av ca 500 verksamheter världen över som bidrog till Bhagwans miljontillgångar och förmodligen även Bhagwans berömda stall av Rolls Royce-bilar.

Ted sa då:
”Hos mig har det länge funnits längtan efter ett sånt här ställe. Folk ska inte bara komma hit. Vi vill också få dem att känna att alla har en uppgift, en del i att stämningen blir positiv och glad. Ett slags förverkligande av den nya människan.”

Omgivningen kunde inte undgå förändringen. Brödraduon splittrades när Ted slutade göra musik, och Kenneth åkte i väg för att studera arkitektur i Boston. En dag kom Ted på besök från Bhagwan i Oregon:
”Jag märkte direkt att han inte var den gamla Ted, när han kom inbakad i plasthandskar och handsprit för att hålla sig fri från smitta. Den gamle, vanlige Ted skrämdes inte av något och hans rädsla skrämde mig”. Berättade Kenneth.

tedbagwhan

Svensk press fick upp ögonen för fenomenet Bhagwan i och med att Ted Gärdestad offentligen anslöt sig till rörelsen mot slutet av 1983.

Vem var bakom denna rörelse?
Bhagwan Shree Rajneesh var en indisk guru som i början på sjuttiotalet startade en rörelse med samma namn. Osho (Rajneesh Chandra Mohan), född som Chandra Mohan Jain den 11 december 1931 i byn Kuchwada nära Raisen i Madhya Pradesh, död 19 januari 1990 i Pune i Maharashtra, var indisk mystiker och andlig lärare som skapade en internationell rörelse med fokus på meditation och personlig utveckling.

Rörelsen kallades i folkmun Bhagwanrörelsen på 1980-talet, och Oshorörelsen på 1990-talet.Han talade för en öppen attityd till sexualitet, en hållning som gav honom smeknamnet ”sexguru” i indisk och senare i internationell press. År 1970 bosatte sig Osho ett tag i Bombay. Lite indisk hippiestuk?

Osho skapade och utvecklade flera meditationstekniker från 1960-talet fram till slutet av 1980-talet, bland annat Osho Dynamic Meditation och Osho Kundalini Meditation.

Efter konflikter med den indiska regeringen flyttade de från Poona i Indien till Oregon, USA, i början på åttiotalet. Bhagwan lockade framför allt en välutbildad medelklass av amerikanska och europeiska ungdomar. Bhagwan köpte upp en ranch på 64 000 hektar mitt i en stenig öken. Rörelsen beräknades ha en halv miljon anhängare, och av dem fanns några tusental i det nygrundade samhället i Oregon.

”Församlingen vill bygga ett ekologiskt självförsörjande samhälle på kapitalistisk grund där gurun undervisar dem i rajneeshism – österns mysticism, västlig sensitivitetsteknik och en tro på att sexdriften bör tillfredsställas på samma sätt som hunger eller törst,” skrev Svenska Dagbladet 1984. Den påstådda ambitionen resulterar i ett samhälle med restauranger, affärer, banker, kasino, egen flygplats med åtta DC3:or och en privat tung beväpnad polis. Anhängarna jobbar gratis.

1985 börjar allt att kollapsa, inte minst efter att Bhagwan anklagat sin sekreterare Ma Anand Sheela för en mängd brott från avlyssning, till mordförsök och en bioterrorattack med salmonella. Efter en skruvad rättsprocess där anklagelser bollas fram och tillbaka mellan Bhagwan-rörelsens höjdare, så döms Bhagwan Shree Rajneesh till villkorligt fängelse och utvisning.

bhagwan-shree-rajneesh-ranch

Han försöker därefter bli mottagen i ett flertal länder, bland annat Sverige, men nekas. Efter nära ett års jakt på olika uppehållstillstånd återvände han till Indien där han dör i hjärtsvikt 3,5 år senare.

Rörelsen existerar idag fortfarande i Indien under namnet Osho.

I Sverige finns i nutid – en verksamhet med kursgården Baravara vid Siljan i Dalarnale. Kursgården ligger utanför Rättvik och erbjuder kurser i att finna sig själv – men det kostar pengar. Går du dessutom flera kurser kan det handla om mycket pengar.


Magnus Ifver jobbar på Hjälpkällan, en stödorganisation för personer som lämnat slutna religiösa rörelser. Han jämför Baravara med en religiös sekt.

Dokumentärserien ”Wild wild country” släpptes på Netflix, är regisserad av bröderna Maclain och Chapman Way. Den har fått strålande recensioner.

Slutet för Ted var tragiskt, han drabbades av schizofreni. Och 1997 tog han sitt liv genom att hoppa framför tåget vid Häggviks station. Fram tills dess hade inte Kenneth eller någon annan pratat högt om Teds sjukdom. Ett par som för alltid finns kvar genom deras musik.

Källor:
stoppapressarna.se
mitti.se
sv.wikipedia.org
sverigesradio.se
josefinesyoga.metromode.se


Hur lång är en stund? Strax eller sedan? Finns svar?

Tiden-flyger-pga-jobb

Frågor söker svar, finns inga finns ofta något närliggande som med flera alternativ kan skapa en bild av vad svaret kan vara eller bli. 🙂 Tidsbegreppen vi ofta använder är väldigt diffusa. Finns det några beräkningar? Strax? Snart? En stund? Ett tag? Det sista kan komma från ett årtag, och den tiden det tar? Osäkert dock. Tid är så relativt. Är en stund kortare än ett tag men längre än ett ögonblick?

Tid?
Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser. Hela vår tillvaro kretsar kring tid. Tiden styr vår vardag, vårt sociala umgänge och vårt arbete.

Vi använder rumsliga metaforer för tidsåtgång – vi kan ”arbeta hela natten” när vi ”närmar oss påsk” och ibland ”ligger vi efter i schemat”. Amondawafolket, å andra sidan, saknar språkliga begrepp som kopplar ihop tid och plats. Den lilla språkgruppen med ungefär 150 talare kom i kontakt med omvärlden i slutet av 1980-talet, och den är en hittills enda i världen där forskarna funnit en  tidsuppfattning utan kopplingen tid-rum. Som naturfolk lever de i nutid.

strax

Att strax betyder en relativt kort tidsrymd kan vi nog vara överens om, men går det att tidsbestämma? Nej, ingen säker källa påvisar skillnaderna utan mer till vår egen bedömning.

Strax, snart, stund och ögonblick? Man kan tycka att dessa ord betyder att det får gå lite mer tid än när något ska ske genast eller nu. Men ingen faktisk beräkning. En stund är 5 minuter?

Försök bestämma tider?
På nätet har någon försökt sig på att tidsbestämma begreppen och – påstår att ett ögonblick är tre minuter, strax tolv minuter, snart 24 minuter och en stund 48 minuter. Det behöver inte nödvändigtvis vara fel, men med tanke på folks otålighet så borde det handla om sekunder istället. //

bokatid

Någon anser att strax är 1-10 minuter medan snart är 10 minuter och upptill en halvtimme. Annan skribent. // Mer: ”Strax” handlar om någon till några minuter medan ”snart” har betydligt större tidsspann… När det gäller ”snart” så beror det även mycket på sammanhanget också hur lång tid det handlar om. // Själv har jag en gång hört att nuet varar i tre sekunder, sedan blir det dåtid.

Någon skriver – att ett ögonblick är lika med 0,3 sekunder. Den slutsatsen beror på att det är genomsnittstiden för Google att besvara en sökning.


Det är de mer moderna tidsbegreppen som förbryllar och irriterar mest. Jag tänker på ”Jag ska bara …” (Alfons Åberg) som onekligen handlar om en väldigt oprecis tidsrymd som egentligen kan vara närmast oändlig.

Och vad betyder ”jag gör det sen”? Eller rättare sagt när infaller sen. Om en timme, ett år, i nästa liv.

tidklock

Om en stund?
”En relativt kort tidsperiod, oftast längre än ett ”ögonblick” men kortare än ett ”tag”. Som i, ”Det här tar ännu en stund.” Etymologi: Av fornsvenska stund f, av fornnordiska stund f, av urgermanska *stundo (”stund, timme”), av urindoeuropeiskt ursprung. (x)

Sammanfattar detta som alla kan ha olika syn på, men värt begrunda. Jag tycker vi ”slarvar” med språket och istället för att tala om tydligt väljer vi ett begrepp som ger oss valmöjligheter. Vi ses om en stund kan ge oss tid mellan 15 minuter och ja kanske 45 min? Samhället är dock uppbyggt efter tiden, viktigt att allt går ihop. Jobb, möten, tider följer oss. Vad är din arbetstid? Jag börjar tidigt, har rast strax och slutar sedan. Ordning och reda?


Avslutar med en bra tolkning jag läste. ”Ord och betydelser är av naturen vaga och flexibla. När slutar träd att vara träd och går över till att bli buskar? Varför säger vi att vin är vitt när det inte är vitt? Och varför har vi över huvud taget ord som stor och liten när det beror helt på vad man jämför med? Jo, därför att språket är ett ungefärligt och symboliskt uttrycksmedel, inte ett slags exakt avbild av verkligheten.”

Källor:
sverigesradio.se
sprak.ifokus.se
pt.se
sv.wiktionary.org (x)
familjeliv.se
m.m.


Vi har ett sjätte sinne som har upptäckts, vad – spännande…?

Sjätte sinnet

Vårt sjätte sinne har upptäckts, japp. Tankar bakom, vi är nog många som någon gång har förundrats över hur flyttfåglar hittar rätt när de byter hemvist, i skolan fick man lära sig att det hade något med jordens magnetfält att göra, och eftersom det hela lät ganska obegripligt så nöjde nog sig de flesta med den förklaringen.

Praktiskt skulle det kunna innebära att om tillräckligt många människor har samma intention och avsikt så skulle det kunna påverka globala händelser och levnadsmiljön på jorden, i negativ riktning om intentionen och tankarna är negativa, och i positiv riktning om intentionen och tankarna är positiva.

Ett ”sinne” är generellt en förmåga genom vilken uppfattning av externa stimuli sker. Oj, det lät svårt? Detta kallas – extrasensorisk perception (ESP) som är en tänkt förmåga att uppfatta information bortom de fem sinnena syn, hörsel, smak, beröring och lukt. Det kallas därför ibland för ett sjätte sinne. ESP omfattar bland annat klärvoajans och telepati samt informationshämtning från annan tid (prekognition och dess motsats retrokognition).

Sammantaget kallas dessa och andra förmågor psi, och den som har dessa förmågor att vara synsk. Ibland räknas också telekinesi in i ESP. Uttrycket myntades av forskaren Joseph Banks Rhine vid Duke University på 1930-talet. Alltså flum enligt en hel del? Men?

6th-sense


Forskarvärlden i stort avfärdar dock ESP, som sagt, eftersom det saknas en tydlig grund i vetenskapliga belägg, det saknas en teori som skulle förklara fenomenet, och det saknas experiment som kan ge pålitliga positiva resultat. ESP betraktas därför som pseudovetenskap. ESP-förmågornas existens fortsätter dock att vara en kontroversiell fråga.

Wikipedia som de anser det korrekta ordet för fenomenet – magnetoreception, och det är en förmåga som fungerar som ett magnetiskt sinne. Och ny forskning från California Institute of Technology har kunnat påvisa denna typ av magnetisk känslighet även hos människor. Man tror till och med att detta sjätte magnetiska sinne kan vara vårt ursprungliga sinne.

Det kallas magnetoreception, ”ett magnetiskt sjätte sinne” som hjälper oss uppfatta osynliga magnetfält. Forskningen har enorma konsekvenser för vår värld. Den kommer att ytterligare bevisa och betona till vilken grad våra attityder, känslor och intentioner har betydelse, och att dessa faktorer inom det icke-materiella vetenskapsområdet kan påverka allt liv på jorden. (2016)

Flera djur använder sig av magnetoreception för att finna sin väg över långa avstånd genom att rikta in sig enligt jordens magnetfält. Havssköldpaddor. honungsbin, delfiner och andra har en magnetisk kompass som ger dem möjlighet att använda den information som är inkodad i magnetfält. Men hur de använder dem och vilken information de får från dem spekuleras det fortfarande om. Nu börjar det stå klart att dessa magnetfält kan användas till mycket mer än vissa arters navigering.

birds

Lynne MacTaggart som i många år intresserat sig för detta, har skrivit om försök för att påvisa magnetisk känslighet hos människor. I ett experiment lät man ett roterande magnetfält passera genom deltagare medan deras hjärnvågor mättes. När magnetfältetet roterades moturs, kunde en stegrad elektrisk aktivitet påvisas, något som tyder på att magnetisk känslighet hos människor är möjlig. Fortfarande kvarstår flera frågor, som till exempel var dessa magnetoreceptorer finns, så nästa steg för forskarna är att identifiera dem.

Tankar som man kan tro på eller vara tveksam. Vetenskap är det ej – ännu. Jordens magnetfält är bärare av biologiskt relevant information som förenar alla levande system. Varje människa påverkar detta globala informationsfält. Det kollektiva mänskliga medvetandet påverkar det globala informationsfältet. Ett stort antal människor som skapar hjärtcentrerade tillstånd av kärlek och medkänsla genererar ett mer sammanhängande fält som kan gynna andra och bidra till att kompensera den oenighet och splittring som för närvarande råder på planeten.

Det finns flera källor till magnetiska fält på vår planet som påverkar oss alla. Två av dem är det jordmagnetiska fält som utgår från jordens kärna, och de fält som finns mellan jorden och jonosfären. Dessa fält omger hela planeten och fungerar som skyddande sköldar mot skadlig påverkan från solen, kosmisk strålning, sand, och andra former av rymdväder.

sjatte-sinnet-ogat

Det kan – betyda att vi var och en i realiteten kan påverka helheten. Som exempel sänder hjärtat ut elektromagnetiska fält som ändras i enlighet med våra känslor, och dessa fält, som också visats påverka inte bara oss själva, utan även de omkring oss, kan faktiskt uppmätas på mer än en meters avstånd från människokroppen.

Följderna av denna upptäckt är banbrytande och tyder på att många människor som har en samstämmig, samverkande avsikt kan påverka globala händelser och förbättra livskvaliteten på jorden. Att visa kärlek, tacksamhet och uppskattning och dessutom arbeta på att utveckla oss själva som individer, är några av de många viktiga steg vi kan bidra med för att förändra vår planet till det bättre. Jag tror på att detta är möjligt, men samtidigt är det ännu ej bevisat vad som är vad. Intressant i framtiden? Många ser sig kunna känna av saker?

Lättsam test:
https://www.expressen.se/omtalat/livet/testa-dig-sjalv-vilket-ar-ditt-sjatte-sinne/

Många får tyvärr samma svar som jag    🙂
Du ser fler färger. Du lever i en ljusare och mer färgglad värld än de flesta!

Källor:
collective-evolution.com
vattumannen.se
overlevnadsguiden.se
sv.wikipedia.org
expressen.se
orbs.n.nu

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Ska du göra som tuppen och ta en lur? Varför tuppen?

powernap

”Ingen dag är så hemsk att den inte går att fixa med en tupplur”
Carrie P. Snow.

Numer finns det många nya ord och ett är – powernap som översatt betyder ta – en kraftlur. Ordet har använts sporadiskt på nätet i kanske tio år, men ökar mer i användning. Powernap användes första gången i pressen år 1998. Men ett annat ord av äldre datum vill jag ge info om, nämligen tupplur. En tupplur är en kort vila som avbryts innan djupsömnen inträder.

Lur har använts i betydelsen ‘lätt sömn, kort slummer, blund’ ända sedan 1700-talet. Från samma tid finns också första belägget på hönssömn. Tupplur är belagt sedan 1843 och har motsvarigheter i danskan (hönseblund, hönsesövn), norskan (höneblund) och isländskan (hänublundur).

Att just höns i språket tjänar som en metafor för en kort sömn beror på att – djuret förknippas med lätt och vaksam slummer. Ordet kommer, enligt Språkrådet, av en jämförelse att tuppar tar korta lurer, ofta på ett ben!

tuupfigt

Sömnforskning har visat att en tupplur är välgörande för de flesta och kan minska uppkomsten av en rad sjukdomar. En tupplur mitt på dagen minskade risken för män att drabbas av kranskärlsjukdom med hela 64 procent.

I medelhavsländerna är det vanligt, ibland kallas det siesta, och där tar man gärna en tupplur. Efter 15-20 minuters effektiv sömn är du pigg och alert igen. Dock, tar du den för sent eller för lång kan din nattsömn påverkas, insomnandet blir jobbigare.

Siesta är ett spanskt ord för middagsvila. Det kommer av latinets hora sexta, ’sjätte timmen’, räknat från klockan 06.00, d.v.s. klockan tolv på dagen. Under siestan, som varar från cirka 14.00 till cirka 17.00, håller sig människor i varma länder, till exempel Spanien och Italien, inomhus och sover middag på grund av att värmen är som högst vid den här tiden. De flesta affärer hålls stängda under siestan. Sov gott, men ej på ett ben! 🙂

Källor:
livet.se
doktorn.com
dn.se
spraktidningen.se
sv.wikipedia.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,