Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2900 inlägg. Carpe diem.


Lämna en kommentar

Lätt att odla i din trädgård, ettåriga eller perenner – växttips igen…

lättodlattovsippa

Planteringssäsongen för perenner sträcker sig från april till september. Att tänka på vid plantering är att hålla de rekommenderade avstånden mellan plantorna. Om man planterar för tätt konkurrerar plantorna med varandra och blir aldrig fullt utväxta.

Här listas några av de allra mest lättodlade perennerna för soligt till halvskuggigt läge. De är snygga, härdiga, långlivade och klarar sig utan stöd. Mycket lätta att lyckas med helt enkelt. Fem stycken bra exempel.


Tovsippa, Anemone sylvestris.

En vårblommande perenn som finns vildväxande på Gotland och Öland. Den går bra att odla i vanlig trädgårdsjord men trivs allra bäst i lätt, torr och gärna kalkrik jord. Tovsippa är fin i rabatt, som kantväxt och passar även i stenparti. Den sprider sig med utlöpare och bli allra vackrast om den tillåts bli lite förvildad i naturligare delar av trädgården. Foto överst.


Daglilja, Hemerocallis

lättodlat Daglilja,

Daglilja är en klassiker i svenska trädgårdar. Bladverket kommer tidigt på våren och bildar kraftiga tuvor av gräsliknande blad som ger fina former hela säsongen. Ett tips är att använda den som raffinerad marktäckare, gärna i kombination med tulpaner. Dagliljor blommar under sommaren med något olika blomperiod beroende på sort. Det finns en oerhörd mångfald och man skulle enkelt kunna fylla hela trädgården med vackra dagliljor i olika färger.


Blåtåtel, Molinia caerulea ‘Moorhexe’

lättodlatMolinia caerulea ‘Moorhexe’

Blåtåtel startar säsongen som en blågrön tuva och växer sedan med ett fint och smalt, upprätt växtsätt. På sensommaren får den bruna ax och om hösten går hela plantan i gulbrunt. Sorten trivs i vanlig trädgårdsjord som gärna får vara lätt fuktig. Den passar i rabatter tillsammans med blommande perenner, vid vatten och i kruka. ’Moorhexe’ är dessutom fin till snitt, både färsk och som torkad.


Kantnepeta, Nepeta faassenii ‘Walkers Low’,

lättodlatWalkers Low

En perenn som har förgyllt otaliga svenska trädgårdar under lång tid, ofta tillsammans med rosor i en ljuvlig romantisk stil. Men kantnepeta ‘Walkers Low’ passar i alla sammanhang och i alla typer av trädgårdar. Den är utmärkt som kantväxt och som vävare i rabatt där den binder samman andra perenner med sitt blåvioletta blomflor.

Den ställer inga krav på jorden, trivs i varma lägen och klarar torka. Klipper du ner din kantnepeta direkt efter blomning får du ytterligare en lång blomperiod som varar långt in på sensommaren.


Kransveronika, Veronicastrum virginicum

lättodlatveronicastrumvirginicumerika

Kransveronika är en ståtlig perenn, 120-150 cm hög, med bestämt upprätt växtsätt som ger stabil höjd och struktur i rabatten. Den har ett skirt utseende och blomax i milda färger vilket gör kransveronika lätt att kombinera med andra perenner. Kransveronika är tacksam i vanlig trädgårdsjord och kan stå mycket fuktigt.

Den står med glädje kvar många år utan omplantering och dess bladverk håller sig fräscht även när planteringen vuxit sig tät. Under sensommaren blommar den rikligt och länge med ett ständigt surr från alla fjärilar och bin som älskar denna perenn.


Ettåriga sommarblommor som pelargoner, petunia och många andra brukar vi plantera i krukor och balkonglådor och njuta av hela säsongen tills hösten och frosten kommer. Då har blommorna gjort sitt för i år, och vi får längta till nästa år igen. De flesta perenner är härdiga ganska långt norrut.

För bästa övervintring är det bra om gamla blad och blommor lämnas kvar på hösten. De fungerar då tillsammans med löv och kvistar som ett täcke för plantan under vintern. Och tänk vad glad man blir av blommor. ❤

Källor:
sasongensbasta.se
blomsterlandet.se
coop.se
rosenholm.se
sv.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 26/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Lämna en kommentar

Kärnvapen – vilka länder har det, hur mycket av detta ..?

kärnvapan

En kärnvapenmakt, står för en stat som besitter kärnvapen. Ett otrevligt ämne som man ändå kan skärskåda mer.
Det finns för närvarande 8–9 länder i världen som har detonerat kärnvapen. Enligt internationella icke-spridningsavtalet ska kärnvapenmakter sörja för att inte sprida kärnvapen till andra stater, och icke-kärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem. Klara papper?

Antal – känt?
Det anses finnas 13 355 kärnvapen i världen idag. Ryssland och USA har 6 370
respektive 5 800 var. Frankrike har 300, Kina 290, Storbritannien 215, Pakistan 150,
Indien 130, Israel 80 och Nordkorea tros ha 20 kärnvapen. Antalet aktiva varierar och – listan är det som är känt. Antalet och när den första testades av landet.

Många kärnvapen har provsprängts men endast två – har använts i en väpnad konflikt. Under andra världskriget fällde USA atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki den 6:e och 9:e augusti 1945. Beräkningar visar att 213 000 människor dog direkt till följd av de två bomberna. Otäcka minnen.

Hur många atombomber har testats?
Enligt organisationen CTBTO har cirka 2060 kärnvapenprovsprängningar gjorts sedan USA gjorde det första testet 1945. Över 500 provsprängningar har gjorts i atmosfären eller under vatten. Resten av provsprängningarna har gjorts under jorden.

kärnvapen

Hur verkar kärnvapen?
Det dödar direkt och på sikt. När ett kärnvapen detonerar blir hettan så intensiv att kroppar helt kan förångas. Tryckvågen kan slita sönder byggnader och kroppar flera mil bort. Stora mängder radioaktiv strålning uppstår, som både dödar direkt och ger långsiktiga strålningsskador och cancer.

Genom icke-spridningsavtalet (NPT, Non-Proliferation Treaty) slöts en kompromiss. Inga fler länder skulle få skaffa kärnvapen och de som redan hade skaffat skulle avskaffa sina.
Endast fyra länder står utanför NPT. De har lyckats bromsa risken för spridning av
kärnvapen. Endast Pakistan, Indien, Israel och Nordkorea står utanför NPT och har
tillkommit som kärnvapenstater.

Vid översynen år 2000 intygade kärnvapenstaterna att de gjort ett ”otvetydigt åtagande om nedrustning”. 2010 konkretiserades detta i en plan. Men sedan dess har inga nedrustningssteg tagits.Tragik.


2017 antogs ett kärnvapenförbud. Kärnvapen har till skillnad från andra
massförstörelsevapen (som kemiska och biologiska vapen) inte förbjudits i internationell lag. Sommaren 2017 röstade dock 122 stater, en klar majoritet av FN:s medlemsstater, för att det ska finnas ett avtal, TPNW, som förbjuder kärnvapen. tidigare kärnvapenmakter. Kazakstan, Ukraina och Belarus (ska enligt avtal ha lämnat sina före detta sovjetiska kärnvapen till Ryssland). Sydafrika (genomförde provsprängning under sent 1970-tal; förstörde sina vapen under tidigt 1990-tal).

Svåra tider, kriget i Ukraina har öppnat upp Europa, med rädslor. Troligen använder Ryssland mindre, så kallade taktiska kärnvapen för att försöka avsluta konflikten – särskilt om offensiven går dåligt. Dessa kan användas på slagfältet eller mot exempelvis en militär flygbas. Målet kan också vara ett helt obefolkat område.

De skulle kunna sätta in ett litet kärnvapen mot en öde plats som en öken eller över havet för att visa: ”Titta, vi är beredda att använda kärnvapen.” Alltså en desperat åtgärd men ändå väldigt begränsad jämfört med ”domedagsscenariot”.

Vem vet? Otäckt ämne, men kunskap gör att vi förstår mer om vad som pågår… Enligt wikipedia.org pågår 2021-2022 18 olika konflikter eller krig, med olika antal dödade. Bland de större nämns:
Tigray-kriget, Etiopien, som även berör Sudan.
Jemenkrisen(en) inklusive Huthi-konflikten och Militärinterventionen i Jemen.
Burmesiska inbördeskriget.
Konflikten i östra Ukraina med Rysk-ukrainska krisen 2021–2022 och Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Källor:
fn.se
sv.wikipedia.org
laromkarnvapen.se
fof.se
nyteknik.se

Blogginlägget nedskrivet 20/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Lämna en kommentar

Lätt att odla i din trädgård, växttips…

lättodlat Pulsatilla vulgaris

Trädgården, växter, blommor, helst de som har en lång och vacker blomning i rabatterna, det många sätt att få härligheten att vara länge. Plantera rätt perenner, ansa och beskär, så att de blommar om. Berättar om fyra blommor.

1. Backsippa, Pulsatilla vulgaris.
Backsippan är en gammal ljuvlig vårblomma som är vanlig i våra trädgårdar. I södra och mellersta Sverige växer den sparsamt vild och är – i naturen helt fridlyst. Bilden ovan.

Den rena arten Pulsatilla vulgaris är blåviolett men i handeln finns även sorter i rött och vitt. Efter blomningen bildas vackra fröställningar som silvriga rufsiga plymer. Eftersom backsippa trivs torrt och gärna sandigt är den utmärkt i sten- och gruspartier. Backsippor blir ca 20 cm höga.


lättattbrudslöja

2. Brudslöja ‘Festival White’, Gypsophila paniculata.
Frodig perenn med skira vita blommor. Bra som snittblomma. Fin i stenparti, rabatt eller i kruka. Torktålig när etablerad. Trivs i väldränerad jord i soligt läge.


lättodlatRingblomma

3. Ringblomma, Calendula officinalis.
Ringblomman är en riktig favorit som går att direktså i rabatten eller med fördel mellan raderna i grönsakslandet eftersom den är ätbar. Direktså den mellan april och juni så kan du få njuta av färgstarka ringblommor i trädgården ända in i oktober. Klipper du bort vissna blommor blommar det mer och bättre. Vattna i såfåran innan sådd och håll fuktigt tills fröna har grott. Därefter räcker det att vattna lite då och då.

När ringblommorna blommar kan du både använda de ätabara kronbladen i dina sommarsallader. Ringblomman kan också användas i vackra buketter och som dekoration vid dukningen.


lättodlöjtnantshjärta

4. Löjtnantshjärta eller blomsterlyra (Lamprocapnos spectabilis)
Denna är en art i familjen jordröksväxter. Vacker, lättodlad perenn med hjärtformade blommor i rosa och vitt. Klipp ner efter blomning för chans till ytterligare en blomning senare på sommaren. Finast i halvskuggigt läge.


Gillar du blått?
Det finns många blå perenner som ger medelhavskänsla. Ta till exempel lavendel, men även stäppsalvia, och perovskia vill ha en solig plats. Plantera gärna flera av samma sort så det blir ett blått hav. Blå bolltistel passar också in i den här färgskalan.

Tips vid regn och tillgång okej på vatten?
Passa på att vattna om det kommer en sommarskur. Skuren (1–2 millimeter) gör annars inte så stor nytta under sommarmånaderna, för om solen bryter fram kort därefter dunstar allt snabbt. Regnet blöter dock upp jordens yta, så att vattnet lättare kommer ner i jorden och blir till nytta för växterna om du spär på med ytterligare vattning.

Foton över texten till alla skönheterna 🙂

Källor:
sasongensbasta.se
blomsterlandet.se
coop.se
rosenholm.se
sv.wikipedia.org
plantagen.se
expressen.se
staging.dinodlarvan.hemsida.eu

Blogginlägget nedskrivet 26/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.