Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2210 st inlägg. CORONA – HÅLL DISTANS! HYGIEN!


Lämna en kommentar

Psykiatrikern, läkaren Herman Lundborg var rasforskare, året 1910…

Herman Lundborg1

Herman Lundborg var en uppburen person i samhället. Många beundrade honom och såg upp till honom. En expert och ledare för forskningen var Herman Bernhard Lundborg, född 1868 i Väse, Värmland, död 1943 i Östhammar. Han var – rasbiolog, läkare, professor och chef för det nystartade Statens institut för rasbiologi i Uppsala 1921-35. Faktum är att Sverige i början av 1900-talet var världsledande på det rasbiologiska området. Vid denna tid var det också rent vetenskapligt intressant och han fick utmärkelser, så med senare års insikt blir ju det annorlunda och anses nära – rasism. Han reste alltså runt och mätte skallar, i en tid då allt såg annorlunda ut och nutida sunda förnuft (?) ej fanns…


Rasbiologen och hans familj?
År 1921 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala. Under ledning av professor Lundborg bedrevs under flera år rasbiologiska studier på olika människotyper i Sverige, forskning som hade rashygieniska motiv. var en svensk läkare och rasbiolog. Han var son till majoren Herman Emanuel Lundborg (1834-1888) och Maria Vilhelmina Löhman. Herman Lundborg var gift första gången 1900 med Thyra Peterson (1868-1931) från Stockholm och andra gången 1936 med Maja Kristina Holste (1893-1968) från Jukkasjärvi.


Studier?
Herman Lundborg studerade i Stockholm och vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Lunds universitet, först zootomi och allmän morfologi, och därefter via psykiatrin och neurologin, ärftliga sjukdomar. Dessutom studerade han embryologi och marinbiologi i Bergen, psykiatri i Nederländerna och kriminalpsykologi i München.

Därtill gjorde han flera studieresor till andra länder, bland annat Estland. Han blev medicine kandidat i Stockholm 1887 och medicine licentiat i Lund 1901 och medicine doktor i Lund 1902. År 1903 blev Lundborg docent i psykiatri och neurologi samt hospitalsläkare i Uppsala, 1915 docent i rasbiologi och medicinsk ärftlighetsforskning och formellt, 1922 professor och chef vid Statens institut för rasbiologi.

Herman Lundborg2


Lundborg pensionerades 1935 och efterträddes då av Gunnar Dahlberg som varit hans assistent 1922-1924. Lundborg – blev 1933 vice president i International Federation of Eugenics, hedersledamot av Vetenskapsakademien i New York 1935 och hedersdoktor i Heidelberg i Tyskland 1936.

Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. Hans forskning medförde ex att han upptäckte sjukdomen som idag är känd under namnet Unverricht-Lundborgs sjukdom. Lundborgs upptäckt ledde till att kusinäktenskapen upphörde. Sjukdomen är mycket sällsynt, men förekommer också i Finland. En sida av saken.

Hans arbeten?
Ett av hans mest lästa arbeten i rasbiologi var en undersökning av svenska värnpliktiga och han skrev populärvetenskapliga verk i ämnet, bland annat Rasbiologi och rashygien (1914), Svensk raskunskap (1927) och Västerlandet i fara (1934). Flera översattes till tyska och en del till engelska. Hans rasideal var den svenska allmogen och dess avkomma. En viktig bit av hans teorier grundades på genealogi. Teorierna om att den svenska rasen degenereras och – att det fanns mindervärdigt rasmaterial i befolkningen som aktivt måste bekämpas resulterade i tvångssteriliseringar och inrättandet av Statens institut för rasbiologi.


Andra menar att rasbiologins tillämpning i praktiken, med tvångssteriliseringar och statligt understödd rasforskning, skedde efter institutets inrättande, och de styrker detta med datering av lagar och rasstudier och menar att de minskade anslagen berodde på kritik från utlandet och dåliga tider. Att Lundborg spelade en avgörande roll råder det dock enighet om. Han hade under 1910-talet gjort sig känd som rasbiolog genom sina mätningar och undersökningar av den svenska och samiska befolkningen. Lundborg bedrev under sin tid vid institutet sin verksamhet främst i de nordliga delarna av Sverige.


Undersökningarna, som gick under namnet ”Lappundersökningen”, ingick inte i institutets egentliga verksamhet.
Eftersom en stor del av befolkningen i norra Sverige var en blandning av samer, svenskar och finnar fångade det Lundborgs intresse. Han ville hitta bevis på vilka förödande följder rasblandningar kunde få. Både barn och vuxna blev noggrant mätta och undersökta och även fotograferade. Lundborgs forskning kritiserades eftersom att han inte kunde redovisa några egentliga resultat.

”Under resorna i Lappland fanns alltid unga kvinnor med som assistenter. I allmänhet samer eller finsktalande. En del var hans älskarinnor. Några blev gravida.// I Uppsala väntade hans hustru Thyra på väg mot sammanbrott. Rasbiologens dubbelliv med de underlägsna. Hans privata liv var som ett slags intimisering av en större politisk idé.”// (x)

herma1

”1926 kom hans lappländska älskarinna Maria Isaksson, på bild, till Uppsala. I hans pärmar var hon definierad som ”blandras”, antagligen med samisk och så kallad östbaltisk karaktär, som det hette. Hon installerades på institutet som städerska – det är förfärligt att läsa. Ett år senare föddes deras gemensamma barn. Alla förstod läget. Hans trovärdighet som rasbiolog och hätsk fiende till all rasblandning raserades obevekligt, dag för dag. Till sist återstod ingen alls.”// (x)

Herman Lundborg1

Älskarinnans hämnd:
”Maria var stark och företagsam. Det verkar faktiskt ha varit hon som genom sin blotta närvaro som ”rasblandad” rev ner hela det svenska rasbiologiska forskningsprojektet, som en underbar hämnd mot hela skiten. Till sist gifte de sig. Han avled 1943. Hon flyttade in i det uppstädade Rasbiologiska institutets vaktmästarbostad.”

Tyskt samarbete?
Han blev en förebild för de tyska rasbiologer naturligt, de som skulle lägga grunden till Förintelsen under naziregimen. Hans kontakter med tyska universitet vilade på gemensam övertygelse. Men – i motsats till sina kolleger i München, som med tiden fick viktiga uppdrag i det nazistiska dödsmaskineriet, var han inte fixerad vid judarna utan vid samerna.

Böcker:
Hans rasteoretiska böcker blev mycket beundrade av flera, men i dag torde dessa kunna ses som exempel på en rasistisk självgodhet – i kombination med nationalism och nymalthusianism. Och än idag finns högerextrema rörelser som fortfarande vill dela in människor i raser med olika värden. År 1958 övergick Statens rasbiologiska institut i Institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet.

Källor:
sv.wikipedia.org
expo.se
ne.se
samer.se
expressen.se (x)
nt.se

Blogginlägget nedskrivet och uppdaterat 29/12-19


Osakligt argument som riktas mot en persons svagheter, stött på det…?

adhominem1

Ad hominem-argument. Bakom detta finns en term från latinet. Ett ad hominem-argument (eller argumentum ad hominem på latin) används för att motverka ett annat argument. Men det är baserat på känslor av fördomar (ofta irrelevant för argumentet), snarare än fakta, förnuft och logik. Ett ad hominem-argument är ofta en – personlig attack på någons karaktär eller motiv, snarare än ett försök att ta itu med den aktuella frågan. Visst känner man igen det i debatter, ofta politiska.


Vad innebär det mer detaljerat?
Ad hominem-argument innebär att en debattör fokuserar på den person han eller hon debatterar med, bland annat meningsmotståndarens – karaktär, förmåga eller avsikter i stället för själva sakfrågan. Motsatsen är en debatt som tar sin utgångspunkt i sakfrågan, argumentum ad rem.

man pointing laptop computer

Annan användning?
Argumentum kan också användas i betydelsen att man appellerar till en person eller grupps ”fördomar, intressen eller fattningsförmåga utan att stå i något logiskt sammanhang med det diskuterade.” En tredje betydelse är ett argument som i sin slutsats vilar på meningsmotståndarens premisser, och används för att överbevisa denne, då premisserna inte bestrids av densamme. Sådana argument är logiskt giltiga men inte nödvändigtvis hållbara. ”Låt oss för resonemangets skull anta att du har rätt i att…” Läs s a k t a då det inte är så lättläst 🙂

Inom retoriken används begreppet ethos för att åsyfta en talares trovärdighet. Vid personangrepp utgör dennes förnuft (fronesis), dygd (arete) och välvilja (eunoia) möjliga mål för motståndaren. Jag vet, denna latin 😛

Paul Graham

Olika varianter:
Ad hominem abusive eller argumentum ad personam – Argument där man förolämpar sin meningsmotståndare.
Ad hominem circumstantial – Man påstår att omständigheterna någon befinner sig i gör att han har fel.
Ad hominem tu quoque – Tu quoque betyder ”du också”.
Associationsskuld – Argument som har som syfte att förknippa meningsmotståndaren med något, allmänt betraktat, dåligt.

I Paul Grahams ”Hierarchy of Disagreement” listas ad hominem som den näst lägsta formen av argument, endast högre än skällsord. Med andra ord, ”ett lågt tillmäle”.

Paul Graham är född 1964 i Weymouth, England, är en brittisk-född amerikansk programmerare, skribent, entreprenör och riskkapitalist. Han är mest känd för sitt arbete med programspråket Lisp. Paul på bilden ovanför.


Dock anser en del att ad hominem kan innehålla felslut, men det blir inte ett felslut automatiskt – bara för att det riktas mot en person. Vad man måste skilja på är alltså (i) ad hominem-argument och (ii) ad hominem-felslut (eller det mer lämpliga begreppet fallasi). Lite sett till hur det framförs?

”Trollsnack” – en översikt över näthatets retorik.

Halmgubben
Halmgubben är en specifik form av ad hominem-retorik som går ut på att tillskriva motparten argument som du formulerat själv. Ett tjuvknep som ibland ses inom politisk opinionsbildning: ”Problemet med borgerliga ledarskribenters islamofobi är att…”.

Gish-galoppen
Argumentation genom att rabbla en överväldigande mängd (var för sig svaga) ”bevis” för den egna tesen. Effektivt då motparten tvingas in i en lång och mödosam motbevisning som är närmast omöjlig i en muntlig debatt eller på det begränsade utrymmet i sociala medier. Uttrycket myntades av biologiska antropologen Eugenie Scott och är uppkallat efter biologen och kreationisten Duane Gish (1921-2013), som ansågs använda tekniken i diskussioner om evolutionen. Duane på nedre bilden.


Ad hominem – som ovan – personangreppet.
Ad hominem betyder ”mot personen” och är den retoriska termen för personangrepp.


Duane Gish

Whataboutism (eller whataboutery).
Konsten att byta samtalsämne. Den går ut på att kritik mot den egna gruppen avfärdas med en jämförelse med något som någon annan har gjort, i syfte att utmåla motparten som en hycklare. Avsikten är också att få det att framstå som att den som kritiserar ägnar sig åt hyckleri. Ett exempel kan vara att en person varnar för flygets koldioxidutsläpp och att sedan påpeka att personen i fråga har flugit till semesterorten.

Whataboutism uppfanns av Sovjetunionen under kalla kriget, och användes med framgång för att avfärda kritik mot kommunistregimen. Kritik för fängslade dissidenter? ”I USA har de lynchat svarta”. Invasionen av Afghanistan? ”USA har krigat i Vietnam”…

Vad visste du? 😛

Källor:
sv.m.wikipedia.org
opponent.se
examples.yourdictionary.com
ne.se
svt.se
en.wikipedia.org

Blogginlägg nedtecknat 25/12-19


”Blowin´in the Wind,” en protestsång? Nu ska vi analysera texten på denna stora sång…

bob dylan3

Ja, vi har hört den, i olika versioner, men vanligen med Bob Dylan. För Blowin’ in the Wind är en sång skriven av Bob. Han skrev sången och framförde en version med två verser; dess första framförande inför allmänheten, i Gerde’s Folk City den 16 april 1962, vilken spelades in av samlare. Strax därefter lade han till en vers. I studioversion kunde den först höras på albumet The Freewheelin’ Bob Dylan från 1963. Den finns även på flera live- och samlingsalbum av Dylan, däribland Bob Dylan’s Greatest Hits, Before the Flood och At Budokan.

Fastän låten brukar räknas som en protestsång tar den upp filosofiska frågor om fred, krig och frihet utan att försöka ge något konkret svar. Refrängen ”The answer, my friend, is blowin’ in the wind” har beskrivits som ”ogenomträngligt dubbeltydig: antingen är svaret så enkelt att det finns framför ditt ansikte, eller så är det så ogripbart som vinden”. Inte heller nämns någon speciell händelse.

Tidningen Rolling Stone utnämnde 2004 ”Blowin’ in the Wind” till världens 14:e bästa låt genom tiderna. Sångerskan Mavis Staples född 1939, blev förvånad när hon först hörde sången och sa att hon inte kunde förstå hur en ung vit man kunde skriva något som fångade frustration och ambitioner från svarta människor så kraftigt. Sam Cooke blev på samma sätt djupt imponerad av låten och införlivade den i hans repertoar strax efter utgivningen (en version skulle inkluderas på Sam Cooke på Copa ) och inspirerades av den att skriva ”A Change Is Gonna Come”.

Blowin in The Wind – Bob Dylan
https://www.youtube.com/watch?v=3l4nVByCL44

Denna storslagna låt ska vi se texten till och verkligheten?
Fritt, ”Hur många vägar måste en man gå, Innan du kallar honom en man?, Hur många hav måste en vit duva segla, Innan hon sover i sanden?” etc.

1. How many roads must a man walk down before you can call him a man?
Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet: Svaret är noll. Detta eftersom vi vet att det fanns män innan det fanns vägar.

duva

2. How many seas must a white dove sail before she sleeps in the sand?
Niklas Aronsson, informationschef på Sveriges ornitologiska förening: Man börjar med att säga att ”vila i sanden” innebär att den dör. Och duvor flyger generellt sett inte mycket över haven, men om vi tänker oss att de ändå gör det får vi beakta havets storlek – är det ett stort eller ett litet hav? Och sedan får man se till hur gamla duvorna blir i vår del av världen, och då snackar vi kanske tio-tolv år – kanske till och med 17 år, om det är en riktigt uråldrig duva.

De vanligaste duvorna i Sverige – skogsduvor, ringduvor, turkduvor, med flera – brukar flyga över Medelhavet under sina flyttperioder, och om vi då utgår från en riktigt gammal duva kan vi alltså tänka oss att en sådan korsar havet 34 gånger under sin väg mellan Sverige och Afrika. Så svaret är således att en duva kan korsa havet 34 gånger. Men det beror alltså på dess ålder. 😛

How many times must the cannon balls fly before they’re forever banned?
Linnéa Gelot, lektor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet: Jag skulle säga att fredsbygge börjar i samhället där du bor. Se dina grannar i ögonen. Våga finnas en extra stund även där du möter folk som är rädda, eller som flytt krig och förföljelser. Mänskliga konflikter har alltid funnits och kommer alltid vara en del av våra samhällen. En bra början är att investera mycket mer i förebyggande av konflikter, i dialog och medling. Och i vardagens medmänsklighet.

How many years can a mountain exist before it’s washed to the sea?
Vivi Vajda, professor i berggrundsgeologi, Lunds universitet: Många hundra miljoner år. En faktor som påverkar hur länge berget står kvar är klimatet – i ett fuktigt klimat bryts berget ned snabbare. Frostsprängning är också en faktor. Sedan spelar det naturligtvis roll vad berget består av – om berget kanske är sedimentärt eller består av sandsten eller granit. De högmetamorfa bergarterna kan jag tänka mig är de beständigaste.

How many years can some people exist before they’re allowed to be free?
Karin Svanborg-Sjövall, vd på den liberala tankesmedjan Timbro: Min första tanke är 72 år.
Detta eftersom jag osökt kommer att tänka på att det är hundraårsjubileum för den ryska revolutionen i år. Och det var ju 72 år av sovjetiskt, kommunistiskt styre innan murens kollaps. Men det var ju inte så att allting blev fritt efter 1989 heller. Det är ju protester i Moskva nu också.

How many times can a man turn his head and pretend that he just doesn’t see?
Ali Kazemi, professor i socialpsykologi, Högskolan i Skövde: Eftersom vi dagligen utsätts för en massa tråkiga nyheter om krig och elände uppstår en avtrubbningseffekt, som gör att vi inte längre reagerar på de här sakerna. I stället tänker vi kanske: ”nu var det ett attentat till med 40 döda”, och så är det inte mer med det. Någonstans finns det en medvetenhet om att man borde göra något, som blandas med en känsla av vanmakt, som kommer sig av att man inte kan göra så mycket åt världens orättvisor.

Men det handlar också om saker som inträffar i ens vardag – man kan exempelvis vända bort blicken från en massa orättvisor som inträffar på ens arbetsplats. Fast det finns ändå en gräns för hur länge man kan vända bort blicken. Och den är väldigt individuell. Men utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv kan man säga att om en människa gör detta – om denna driver en fråga enträget – ökar sannolikheten för att minst en annan till ansluter sig och höjer protestens röst och säger: ”så här ska det inte vara”. Och då ökar sannolikheten att även jag som individ ska engagera mig i frågan.

a man turn his head and pretend that he just doesn't see

How many times must a man look up before he can really see the sky?
Joakim Langner, chef för SMHI:s forskningsavdelning: Det beror på om man tänker sig att man vill se en molnfri himmel, eller om man vill se ända ut i rymden. Och då är frågan hur många gånger man måste titta för att det inte ska vara några moln eller oväder som skymmer sikten. Dels beror det på vilken del av världen man befinner sig i – är man i Sahara så är det för det mesta inga moln på himlen, och då räcker det att titta upp en gång, men här uppe hos oss är ju vädret oklarare. Då får man kanske titta fler gånger.

How many ears must one man have before he can hear people cry?
Sandra Baldauf, professor i biologi, Uppsala universitet: Jag skulle tro att räcker med bara ett öra.
Människor föds med förmågan att höra, och ett spädbarn, vars hörsel inte är fullt utvecklad, kan förmodligen även höra sig själv gråta från dagen det föds. Men utan öron kan man tekniskt sett inte höra någon gråta, även om döva människor förmodligen kan känna av vibrationer. Och därtill kan de läsa på läppar. Men för att höra måste man ha öron.

How many deaths will it take till he knows that too many people have died?
Maria Feychting, professor i epidemologi, Karolinska Institutet: Det beror helt och hållet på vad det handlar om – om det rör en pandemi eller något annat. Det går inte att svara när man är mitt uppe i det. Men det är lätt att vara efterklok.

Texten analyserad i delar, men det tillkommer en konstnärlig del, samt hur vi var och en tyder den.

Covers finns massor. Några?
Mycket stor hit med Peter, Paul and Mary, på albumet In the Wind, (1963). Odetta (1963), Cher (1965), Stevie Wonder (1966), The Hollies (1969), Neil Young & Crazy Horse (1991), The Seekers (1997) och ex. bluegrasstrion Nickel Creek. Ziggy Marley på tributeskivan Chimes of freedom.


På svenska skrevs en text av Tore Lagergren, som heter Och vinden ger svar, vilken låg på Svensktoppen i två omgångar under 1963, först i inspelning av Otto, Berndt och Beppo samt av Lars Lönndahl. Denna textversion har bland annat även spelats in av Sven-Ingvars.

Filmen Forrest Gump?
I filmen från 1994 sjunger Jenny den här låten för en show på en stripklubb och introduceras som ”Bobbi Dylan”. Filmens soundtrackalbum innehåller Joan Baez ‘s liveinspelning av låten 1976 från hennes album från varje scen. Marlene Dietrich spelade in en tysk version av låten (med titeln ”Die Antwort Weiss Ganz Allein Der Wind”) som nådde en topp i Tyskland.

Senare i politiken?
Sången var en av de populäraste fredssångerna från 1960-talet och Vietnamkriget. Under protesterna mot Irakkriget som började 2003, noterade många reportrar att många som protesterade hellre återanvände sånger som ”Blowin’ in the Wind” än att skriva nya. Finstämt och med en god tanke. ❤

Svaret, min vän, blåser i vinden
Svaret blåser i vinden

Källor:
sv.wikipedia.org
lyricfind.com
youtube.com
en.wikipedia.org
expressen.se

Blogginlägget nedskrivet 24/8-19.


Vad äter en travhäst och – ät upp den när det blir dags…?

egetaby111

Nyfiken sökare undrar – vad äter en häst, först var tanken en travhäst? Svaret blev – hästens föda består av grundfoder för hästen, hö och gräs, som alla hästar måste ha tillgång till varje dag och vatten.

En dag? Se TV-länk nedan:
10-15 kg hö
40-60 liter vatten dag
Kraftfoder (havre) 4-5 kg

Foder?
En häst är en grovfoder-omvandlare och dess huvudsakliga föda har i alla tider bestått av gräs. Det måste vi tänka på i modern hästhållning och acceptera att hästen inte är en havremoppe. En häst som inte får tillräckligt med grovfoder kan få problem med både mage, hull och temperament.

Hästar i vilt tillstånd äter större delen av den vakna tiden och det måste vi ta hänsyn till, annars kommer de bli irriterade och uttråkade och börja med olater som vävning eller krubbitning. En häst ska utfodras ofta och i små portioner – då mår den bäst både psykisk och fysiskt! Expertsvar.  🙂

Jag har bekanta inom ex travet och de har säkert åsikter om detta. Men detta är åsikter från folk som har hästar med.

horseistall

För högpresterande trav-/galopphästar bör man undvika större proteinöverskott. Det kommer då ofta rapporter från kunderna om att hästarna blir utan ”extraväxel”. De blir lite tunga i benen och ospeediga och svettas mer än vanligt och blir stumma i muskulaturen. Vi har tillräckligt svårt att få i hästarna den mängd salt och vatten de behöver på den nivån så det är ingen fördel att förlora onödig vätska. Kolla ditt flöde i vattenkopparna om du använder det. Ger den mindre än 8-10 liter/min bör man erbjuda vattenhink vid sidan. Säger experten.

Förbereda sin häst?
Det bästa sättet att förbereda hästen för en ansträngning är alltså att den är vältränad och väl förberedd på sin uppgift, inte har brist på något i sin foderstat och får tid och möjlighet att återhämta sig ordentligt efter ansträngningen. Efter en svettig prestation behöver hästen både salt och vatten, utöver vila och att fylla på energiförråden i musklerna igen.

En saltsten räcker inte som saltkälla, utan extra salt behöver tillföras i foder eller som ”saltat vatten” som hästen erbjuds att dricka EFTER en svettig prestation. Det är viktigt att hästen samtidigt har tillgång till vatten utan salt. Man kan inte heller ”ladda upp” med extra Na inför en svettig prestation, men man ska se till att hästens Na-behov är uppfyllt innan prestationen. Jaha?

Två hästar, varmblodig travare samt nordistravare.

Frukost ca 06-09.00 någon gång, dela på ca 3 kg hö.
Lunch. 13.00 dela på 2 kg hö
Middag ca 17-18.00 dela på 2 kg hö
Kväll ca 20-23.00
Nordis: 4 kg hö. 0,5 kg lusern. mineraler
Bloding: 8-10 kg hö. 1 kg lusern + 0,5 kg havre + mineraler.

Är följande märkligt eller – dock ej helt ovanligt? Är det bisarrt eller ”naturligt”?

häst2

En kusk blev omskriven då hon ätit upp sin häst då den gjort sitt och hon var tvungen, tyckte hon, avliva den. Jag nämner ej namnet, trots att många travpersonligheter tycker rätt lika. Denna kusk i norr var tvungen att avliva sin häst då den var skadad. Istället för att gräva ned den valde hon att ta vara på köttet.

”Jag tycker det är konstigt att det ska bli ifrågasatt att man äter ett djur som haft det bra. Många skriver att de aldrig skulle kunna äta en häst, men vad är det som gör dem mer värda som individer än till exempel grisar eller kor. Jag känner många som slaktar sina tuppar och äter sina egna grisar till jul. Det är ju helt normalt. Jag tycker det är viktigare att fokusera på vad man gör med djuren när de lever istället. Och om alla som hade hästar för skojs skull även tog till vara köttet från dem då de avlivas så skulle inte så många djur behöva födas upp bara för att slaktas.”

De flesta jag läst äter ej sina egna hästar, men är inte emot det i stort.
”Vi har inte gjort det mig veterligen, säger en travtränare. Personligen tycker jag att det kanske är det bästa du kan göra. Hästen har haft ett bra liv och den slapp att åka till slakteriet så jag tycker att det var en sund gärning.” En sundare inställning tycker jag att jag mött, man sänder iväg dem – men samtidigt, hur många avlivas då de inte ”gör nytta mer”. Förr läste jag vi köpte hästkött från Polen? Många travare förr sålde vi vidare till Malta för tävling.

Mer om hästar som gjort sitt?
Även travhästar lämnas in till Kolmården för att bli föda åt lejon, vargar, lodjur och andra köttätande djur. Det är dock inte lika vanligt med travhästar, ungefär var 20-30:e häst är en travhäst.

”Historien bakom detta var att vi hade svårt att få kött till djuren en gång i tiden. En period var det väldigt kritiskt och då valde vi att göra så här. Det kostar väldigt mycket att avliva en häst men skickar man hästen till oss så avlivar vi hästen gratis, men sedan får vi köttet från hästen som sedan djuren äter upp”, säger Torsten Möller, klinikveterinär på Kolmårdens djurpark.

zambesi11

Avdankade travhästar?
Hästarna som kommer till Kolmården har blivit bedömda av en veterinär utifrån och är oftast gamla och slitna.
”Vi tar emot hästar som är bedömd av en veterinär utifrån. Det är inte vi som bestämmer om de ska avlivas. När hästägarna ringer så får vi reda på vad det är för typ av häst. Jag har varit med om att några hästar har varit gamla avdankade travhästar,” säger Pauline Olofsson.

Så mycket mat äter en häst – Nyhetsmorgon (TV4) Per Skoglund.
https://www.youtube.com/watch?v=HTOSZLGCcUg

Jag? Jag äter lite kött, men aldrig häst, fast – kött som kött? Vad tycker du? Etik? Förmodligen handlar det om att var och en väljer det denna tycker känns bäst. Hästar som har det bra i livet tror jag är mest viktigt. 😉

Källor:
hippson.se
agria.se
aftonbladet.se
bukefalos.se
sv.wikipedia.org
easyask.se
kuriren.se
norran.se
atlasbalans.com


Allt om skvaller, från forntidsmänniskan till nutida skvallerbyttor…

skvaller

Skvaller är ett ord med negativ klang, vi har nog alla stött på det. Men finns det någon historik om hur det uppstod? Okej, konsten att skvallra är lika gammal som mänskligheten själv. Skvaller är nämligen inte en så ytlig företeelse som man kan tro. Den har utvecklats av forntidsmänniskan under miljoner år till ett ytterst effektivt instrument, för vår överlevnads skull. Under medeltiden betydde ordet skvaller inget mer än att prata, men numera, enligt Nationalencycklopedin, ”löst prat som sprids från person till person”.

Skvaller = idelt prat och spridning av rykten om andras privata och personliga affärer. Synonymer: sladder. Besläktade ord: skvallra, skvallrig.

Tidskriften Scientific American Mind har tittat närmare på fenomenet skvaller ur ett evolutionsperspektiv. Tidningens visar att skvallrandet är en sinnrik social apparat som vi har utvecklat för att både kunna konkurrera och samarbeta på samma gång. Och vi är alla medskyldiga, eftersom vi alla skvallrar. Utom jag 🙂

Skvalle

Först en definition. Skvaller är när vi sprider personliga detaljer eller omdömen i förtroende om personer som inte är närvarande. Det kan verka omoraliskt, men som många andra mänskliga fenomen har skvallret en »god« och en »ond« sida. Till det goda hör att skvaller är ett sätt för en grupp att lära ut sina oskrivna umgänges­regler.

Det påminner ständigt om hur viktiga gruppens normer och värderingar är och belönar strävanden efter jämlikhet och enighet. Förr liksom nu handlade social intelligens om att kunna förutsäga och påverka andras beteende. Vem är pålitlig nog att anförtro sig åt? Vem kan bli en användbar vän, allierad eller partner att bilda familj med?

De forntidsmänniskor som var fascinerade av andras privatliv visade sig med tiden vara mer framgångsrika än de ointresserade. Därför är det deras gener som har förts vidare till oss. Vi är alltså naturligt programmerade att bry oss om och komma ihåg detaljer om enskilda individer.

Till de onda sidorna hör att skvaller i sin råaste form är en hjärtlös strategi för den som vill förbättra sitt eget rykte och gynna sin välgång på andras bekostnad. Det vi kallar skvallerpress visar ofta på att man använder ”skruvade, sammansatta fakta med egna värderingar”, ibland konstruerade helt. Vi skvallrar också helst om individer med högre rang och social status än oss själva, samt dem i liknande ålder. För gruppen är skvallret en metod att hålla nere de individer som avviker eller blir för dominanta. De bestraffas med förlöjligande omdömen och utfrysning. Att bli utstött ur flocken var direkt livsfarligt på stenåldern.

Vår reptilhjärna har inte hunnit anpassa sig, utan tror att alla bekanta ansikten är våra egna vänner. Forskarna säger att kvinnor och män skvallrar lika mycket, men på delvis olika sätt. Männen föredrar att skvallra om andra män, men håller koll även på kvinnorna. Kvinnor, däremot, skvallrar nästan uteslutande om andra kvinnor.

Skvallerbytta bing bång?
Ett nedvärderande uttryck av okänt ursprung om någon som springer omkring och avslöjar hemligheter, oftast av mindre vikt, men som inte borde spridas. Oftast använd som retsam barnramsa med en enkel melodi. Den äldsta kända dokumenterade varianten på ramsan är från 1677 och inleds med orden ”Skvallerbytta, rådstuguklocka”. Ordet skvallerbytta användes redan på 1500-talet om någon som inte kunde behålla information som delgivits i förtroende. Den kompletta texten som vanligen används av barn:

Skvallerbytta bing bång,
går i alla gårdar,
slickar alla skålar
när han/hon kom till prästen
fick han/hon smäll på käften……..

”Skvallerbytta bing bång” har hundratals år på nacken. Ett fornnordiskt ord var skvaldra som i prata, slamra, skvaller – på isländska – högröstat tal.

skvallertidningar

I Bibeln är skvaller en synd, att skvallra är att döma, en uppgift som endast tillkommer Gud och hans ombudsmän i prästkappor. Skvaller (film) – en amerikansk film från år 2000. Skvaller (pjäs) – av Neil Simon. Skvallertidning – en pejorativ term för en tidning, ofta veckotidning, som mestadels skriver om kändisars privatliv.

Skvallerspegel, reflexionsspegel, spegel med ett eller vanligen två snedställda glas, anbringad på utsidan av en fönsterbåge på sätt som låter gatulivet iakttagas inifrån.

Mer synonymer?
Skvallermoster, sladdertacka, sladderhane, pratmakare, hyena, angivare, tjallare.
Vi är nog helt överens att ordet är negativt och vi får alla försöka strunta i det. Vi vet ju… 🙂

Källor:
chef.se (Martin Kreuger).
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
svd.se
runeberg.org
ne.se
aftonbladet.se
easytrans.org


Är du opulent? Vad betyder rik? Är du rik? Räkna här…

Opulent

Opulent är ej att förväxla med korpulent. Då är man snarare rund om midjan men ej  runt plånboken. För – opulent – betyder välbärgad, rik, på latin opulens. Så det är snarare då rikedom i Joakim von Anka-klass som avses. När han fick dålig service i affären köpte han affären och bytte ut kassörskan. Hur många svenskar har råd att göra så?

Är du rik?
Pengar behöver Du för att klassas som – rik. Hur mycket pengar på behöver vi egentligen ha på kontot för att känna oss rika? Svaret är 47 miljoner kronor. enligt en studie beställd av den amerikanska aktiemäklarfirman Fidelity. 5 procent av USA:s befolkning kontrollerar 56 procent av landets förmögenhetskapital, enligt Fidelity. Det amerikanska synsättet. 🙂

Det finns lite olika definitioner på vad det innebär att vara rik. Du har säkert dina egna tankar kring detta. Men det vore ju lite mer behändigt om man på något sätt kunde använda någon formel för att ta reda på hur mycket pengar man behöver för att klassas som rik.

opulent3

Ett sätt att göra detta på lär man sig i boken The millionaire next door, en väldigt intressant bok, sägs det, som identifierar hur de som skapat sina egna förmögenheter lever. Boken är baserad på en stor studie där massvis av rika personer fått svara på en rad frågor. Det är slående hur många gånger de rika lever på ett sätt som utifrån sett inte anses vara rikemanna-stil.

För att ta ett exempel så är det betydligt fler icke förmögna personer som köper svindyra kostymer och klockor, än förmögna personer. Det finns alltså många som är duktiga på att se rika ut, men i själva verket är långt ifrån det. Snålhet? 🙂

svartablom

Svenska synsättet?
En beräkning. Hur många tjänar då över 50 000 kronor per månad? Endast tre procent av befolkningen. Om du är 40 år, har en inkomst på 450 000 per år före skatt så ska du alltså ha:
(450 000)x(40)/10 = 1,8 miljoner för att klassas som förmögen i din målgrupp! Med målgrupp innebär personer som är lika gamla som dig och tjänar ungefär lika mycket. 1,8 millle! V75-vinst? Bingolotto? Opulent2

Nu har du grunden. Förr sparade man på banken. Idag har bara de rika råd, och banken tar ut egna förmåner kan man läsa. Vi andra får spara – på erfarenheter. Och rikedom betyder ej lycka. Minns det. 🙂

Källor:
prefix.nu
runeberg.org
legendarisk.nu
sparosverige.blogspot.com
svd.se
dagenssamhalle.se