Ätbara växter att leta efter, i staden eller på skogsutflykten, flera tips tänka på…

Ju mer vi vet om naturen, desto mer rädda om den är vi, säger forskningen. Det finns faktiskt
exempel på skogens gåvor som kan serveras året runt. Det finns massor av ätbart i skogen. Något kan någon vara känslig emot, så dubbelkolla genom att söka på det specifika.

Tips! Kring träd:
Av rönn kan du ta tillvara både knoppar, blad och bär. Rönnknoppar kan läggas till i sallader, på yoghurt och i sommardrycker. Av bären kan du göra smoothies och sylt.

Skott från tall och gran kan användas som ingrediens i bland annat drycker och söt sirap eller för att brygga te. Ät inte granskott om du är gravid eller har njurproblem.

Unga löv och blommor av lind smakar bra med fisk. Lindblomste smakar gott och är dessutom balsam för luftvägarna.

Växter:
Maskrosens blomknoppar, blad och blommor är ätliga, i både omeletter och stuvningar. Knopparna kan man konservera i ättikslag på samma sätt som kryddgurka. På senhösten kan man även ta tillvara rötterna. Rötterna kan användas i matlagning på samma sätt som andra rotsaker. Under krigstiden användes maskrosrötter som kaffesurrogat, och till det kan de användas ännu i dag.

Maskros kan läggas både i sallader och på bröd. Bladen är som rucola, men gratis. Dessutom går de bra att frysa in. Maskros tar bort svullnad och sätter fart på matsmältningen. Maskros innehåller rikligt med A-, B-, C- och D-vitamin, järn och kalium. Dessutom innehåller den också kalcium, fosfor, magnesium och inulin.
Maskrosvin är känt, världens längsta maskros enligt Guiness rekordbok är 177 cm lång och hittades i Kanada 2011. Sveriges längsta (hittade) maskros är 125 cm lång och hittades i Sjöbo 2015.

---

Harsyra?

Vid matlagning kan man ersätta citron med harsyra, men harsyra passar också som sådan på smörgås. Av harsyra kan man också göra en smaklig pesto.

Unga skott av mjölkört som växer på kalhyggen kan användas som sparris – de smakar utsökt ångförvällda med smör och flingsalt. Skräppa och harsyra innehåller mycket C-vitamin, harsyra innehåller till exempel oxalsyra, som ger maten syrlighet. Oxalsyra lämpar sig inte för personer som har besvär med njurarna.

Skräppsläktet (Rumex) är ett släkte i familjen slideväxter. Enligt Svenska Akademiens ordbok kommer namnet skräppa från fornsvenska verbet skräppa (skryta, väsnas) ”med tanke på att växternas stora blad ge ljud ifrån sig, då regn slår mot dem”. Obs Skräppa är ett besvärligt ogräs och ställer till problem framförallt i ekologisk odling.

Ramslök:
Den kan användas till pesto eller soppa och historiskt kallas den också Sankta Britas lök – kanske var det heliga Birgitta som tog den med sig till Sverige, men det är det ingen som riktigt vet. Under 1700-talet spred sig ett rykte till Stockholm och Vetenskapsakademien om Sankta Bittaes lök. Den växte på Vadstena kloster och sades ha en avskräckande effekt på mullvadar.

Denna mystiska lök var så intressant att Linné besökte Vadstena 1741 när han var på väg hem efter sin gotländska resa. Linné hade nog förväntat sig att få se en mycket sällsynt växt men upptäckte att han redan gjort sig bekant med den på Gotland; den gotländska ramslöken.

Nässlor:
De kan användas till ex. nässelsoppa, fibrerna som finns i stjälken, har under flera tusen år använts för att tillverka tyger. Fibrerna är finare än hos lin, och ger ett tunt och glansigt tyg. I Danmark har man hittat tyg av nässla från bronsåldern. I Sverige odlades nässlor under 1600- och 1700-talen flitigt i speciella nässelgårdar, men med industrialismen och bomullens intåg minskade nässlans betydelse under 1800-talet. Man bör komma ihåg att förvälla dem före användningen eftersom de kan innehålla mycket nitrater.

Rölleka lämpar sig som krydda till fisk och vilt men kan också torkas till te.
Vresros, som spridit sig som en skadlig växt i skogarna, är ett vackert och läckert tillskott i sallader och desserter. Nyponen från samtliga rosenarter är ätliga.

Tusenskönas späda blad är goda i en sallad. Klöver och hallonblad är också ätbara. De kan användas i te och sallader. Kirskål nedan, ett ihärdigt ogräs som härstammar från franska munkar som startade Alvastra kloster på 1100 talet. Förr i tiden trodde man att Kirskålen fungerade som medicinalväxt enligt signalläran, där ”lika botar lika”.

Eftersom kirskålens blad liknade en liten fot trodde man, enligt Virtuella floran (Naturhistoriska riksmuseet), att den botade fotgikt. Kirskålens mest intressanta delar finns annars under marken. Det är på grund av de långa rotskotten som den är ett så svårt ogräs. Om en liten bit finns kvar kan en helt ny planta utvecklas. Den är svår att få bort, men som tur är god att äta!

---

Man kan finna nypon (dess köttiga väggar kan torkas sedan frukterna (vanligen kallade ”fröna”) rensats bort, och kan användas till nyponsoppa och nyponte, örtte. Färska nypon kan användas till sylt, gelé och marmelad.

Gräslök, bär och svamp har sin tid, men obs att det också finns ätbara vilda grönsaker som inte lämpar sig för alla. Man kan vara allergisk för en vild växt på samma sätt som för en odlad växt. Plocka förstås varsamt och bara växtarter du är absolut säker på. Är du det minsta osäker så fråga någon som är duktig på att artbestämma växter. Eller läs på.

Källor:
minskog-kundtidning.fi
slu.se
forskning.se
land.se
sv.wikipedia.org
ja.se

Blogginlägget nedskrivet 21/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur står det till med klimatet, dess förändringar som skapar problem med miljön…? Del 2-2

Vädret är de skillnader och omväxlingar i de fysiska förhållandena som sker vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsperiod. Nu inne i mitten av juli drygt och sommar är ordet 🙂

Märkligt?
2022 upptäckte forskare en ny naturlig värmekälla på Grönland som får isen att smälta underifrån. Den här mekanismen går att jämföra med hur stora dammar genererar elektricitet – och verkar överträffa dessa i kraft. Det här är första gången man borrat hål en kilometer ner i isen på Grönland och kunnat observera den här mekanismen.

Enligt Poul Christoffersen, professor i glaciologi vid universitetet i Cambridge i England, och en av forskarna bakom studien. Det var när han och hans forskargrupp undersökte en stor glaciär på västra Grönland som man upptäckte en helt ny värmekälla som härstammar från is som smälter.

Jag vänder och försöker se positiva saker, många har vi märkt redan nu i vår vardag.
Forskning tyder på att uppvärmningen på kort sikt skulle avstanna om vi blir klimatneutrala. Temperaturerna kommer att sluta stiga och uppvärmningen stabiliseras inom ett par årtionden, har klimatforskaren Michael Mann vid Pennsylvania State University sagt.

Mindre växthusgasutsläpp?
År 2018 motsvarade Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 52 miljoner ton koldioxid. Det var en minskning med 27 procent jämfört med 1990. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. De finns naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är metan, lustgas, svavelhexaflourid och flourföreningar (flourkolväten och flourkarboner).

Tar med några positiva nyheter senaste 2-3 åren:
Kina har satt upp mål om klimatneutralitet. Enligt expertis. Utsläpp minskade i rekordtakt – av fler skäl än pandemin. Bidens seger i amerikanska valet? USA är världens andra största utsläppare av växthusgaser, och Donald Trumps motarbetande av Parisavtalets åtaganden och avhopp från överenskommelsen var ett steg i helt fel riktning.

Biden är knappast en miljöhjälte – men har skärpt sina klimatlöften, bland annat med tusentals miljarder till förnybar energi, järnvägar och energieffektiviseringar. Så i jämförelse med Trumps godkännanden av oljeborrning i naturreservat och stöd till ”rent och vackert kol” får valsegern ändå ses som det bättre alternativet även för världens klimat. USA kommer i och med Biden att återgå till Parisavtalet. Jaha? Så skriver de lärda.

Omställning i stålindustrin ska minska Sveriges utsläpp med 10 procent. Sverige har chans att bli världsledande inom nästintill fossilfritt stål, i och med omställningsprojektet Hybrit, i Luleå. Ståltillverkaren SSAB är i dag Sveriges största enskilda som gör utsläpp.

Oavsett intresse för omställning av miljöskäl har det under året kommit allt fler tecken på att investeringar i förnyelsebar energi är mer lönsamma än kol, gas och olja.
Östersjön har blivit friskare. Tack vare förbättringar inom jordbruk och avloppsrening har Östersjön börjat tillfriskna. Halterna av fosfor och kväve – som bland annat leder till algblomningar och syrebrist – minskar i en “närmast unik” utveckling.

Dispens för insektsdödande värstingmedel stoppas. Klimatrapporteringen i media ökar kraftigt. Under fjolåret publicerade svenska medier fler klimatartiklar än någonsin, enligt en ny rapport. Totalt 85 000 klimatartiklar såg dagens ljus under 2019. Valarna är havets okända klimathjältar – lagrar koldioxid,

I framtiden kan algerna komma att innehålla mer protein genom att de får växa i livsmedelsindustrins spillvatten. Att odla alger är framtiden. De växer i vatten och man behöver inte använda några ekosystem på land som ofta är överutnyttjade. Alger behöver ingen gödsel, de växer av solsken, de tar upp näringsämnen ur vattnet och renar dessutom havet. Så alger är ett mycket hållbart livsmedel, enligt experter.

Till 2025:
Biståndet till klimatanpassning i de fattiga länderna ska fördubblas till 2025 jämfört med 2019. Tidigare löften om 100 miljarder dollar i klimatbistånd per år ska uppfyllas. En dialog ska påbörjas om hur länder som drabbats av klimatförändringarna ska kompenseras.

Utvecklingsländerna i nätverket G77 krävde mer konkreta löften, men utan att få gehör för detta. Resultatet av dialogen ska stå klart sommaren 2024. 105 länder lovade att minska sina utsläpp av metan med 30 procent till 2030 jämfört med 2020.

110 länder lovade att stoppa avskogningen till 2030, bland dem Brasilien, Ryssland, Indonesien och Kongo-Kinshasa. Men – detta var före kriget i Ukraina, löften? Men alla.

Tro och hopp. I nutid är och har det varit tufft, nu hoppas vi allt vänder igen... ❤

Källor:
naturskyddsforeningen.se
aftonbladet.se
greenpeace.org
tidningensyre.se
jordbruksverket.se
supermiljobloggen.se
sv.wikipedia.org
folkhalsomyndigheten.se
svt.se
unwrapped.se

Blogginlägget nedskrivet 24/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vad ska man tänka på som – är giftigt på somrarna…?

Jag råkade trampa på en geting häromdagen, det brände till, barfotabarn lever farligt. Ibland. Dock, i Sverige är vi relativt förskonade när det kommer till giftiga djur och växter. Men det betyder inte att allt som ser vackert ut är helt ofarligt. Tvärtom.

Vi börjar med årstidens fästing, ovan:
Enkla knep vid fästingbett.
Lokalisera fästingen och titta noga var mundelarna gripit tag om huden.
Borttagning? Använd en finspetsig pincett eller en fästingborttagare för att ta tag så nära fästingens mundelar som det bara går. Dra sedan försiktigt rakt uppåt.

Rengöring? Tvätta såret med desinfektionsmedel eller tvål och vatten. Om du inte fått bort hela fästingen, vänta några dagar, så kan du sedan ta bort de delar som är kvar med pincett eller nål. Risken för att få en fästingöverförd infektion ökar inte om du inte lyckas få bort hela fästingen.

Tänk på: Kolla ljumskar, knäveck och navel.
Kontrollera kroppen på dig, barnen och husdjuren efter utflykter i naturen. Fästingar kryper gärna runt på huden en stund innan de biter sig fast. Titta extra noga på ställen där huden är som tunnast. Ju tidigare som du avlägsnar fästingen desto mindre är risken för Borrelia. Smittan tar 1-2 dygn att överföra. TBE däremot kan överföras direkt vid bettillfället.

Myra = ofarlig.

Ett bra tips är att använda fästingspray för att förhindra att bli biten. Allt detta hittar du på ditt apoteket. Och är du tveksam, ta kontakt med vården. Själv åkte jag på borrelia en gång, vill minnas jag fick någon slags penicillin.

Växtriket?
Brännässlan är en av de mer snälla växterna. Vid beröring avger små brännhår vid stam och blad ett nervgift. Mängden brännhår kan variera mellan olika typer av brännässlor. Unga exemplar och torkade brännässlor bränns nästan inte alls. De som finns i skogen har ofta mindre brännhår än de som växer i eller nära din trädgård.

Symtom: Nervgiftet i växtsaften kan ge upphov till sveda och klåda. Vanligtvis håller besvären inte i sig i mer än ett dygn. Brännässlor finns i hela landet och trivs bäst i näringsrik jord, hittas främst runt bondgårdar, åkermark och i trädgårdar.

Vad ska jag göra? Skölj utslagen under kallt vatten i någon minut. Du kan även stryka på kylbalsam eller en lokalbedövande salva. Barn under 18 månader bör inte använda det sistnämnda.

Giftiga växter?
https://zenzafacta.wordpress.com/2018/08/15/giftiga-vaxter-i-sommaren-manga-ar-de-som-man-ska-tanka-pa-fore/

Alger i vattnet?
Håll dig uppdaterad om algläget – undvik att bada i kraftig algblomning eftersom det är giftigt att svälja och kan ge hudirritationer. Är vattnet klart så är det ingen fara att bada, men avstå från bad när vattnet visar tydliga tecken på kraftig algblomning. Barn, husdjur och boskap ska särskilt undvika att få i sig vatten med cyanobakterier. Att svälja vattnet kan orsaka magont/ illamående även för vuxna människor. Algblomningen ser ut som en gröngul soppa eller blågrön trådig massa. Grumligt vatten kan ibland bero på andra typer av alger eller pollen.

”Algrapport nummer 5, 2022”
”I Skagerrak och Kattegatt var både de totala cellantalen och biodiversiteten låga och små celler dominerade i de artfattiga proverna.”

Ett stort antal fiskar, blötdjur, anemoner och andra marina organismer kan orsaka en toxisk reaktion vid kontakt med människor. Av havets cirka 27 000 kända arter bedöms omkring 1 700 som mer eller mindre giftiga. Det är fler än alla kända giftiga ryggradsdjur tillsammans. Förgiftning av marina arter kan uppträda efter förtäring av giftig fisk men kan även inträda efter sting eller beröring, vanligen genom penetrerande stick på gifttaggar (sting).

De vanligaste förgiftningarna efter förtäring av fisk är scombroidförgiftning, ciguateraförgiftning och fuguförgiftning, varav fuguförgiftning (blåsfisk) är den allvarligaste med flera inträffade dödsfall. Det blir allt vanligare att svenskar dyker eller badar i tropiska vatten och exponeras för olika giftiga marina arter. Förtäring av giftiga exotiska fiskar har blivit vanligare i Europa genom import. Flera fall av ciguateraförgiftning har inträffat i Europa under senare år.

I skog och mark så tänk efter före.

Källor:
doktor24.se
expressen.se
smhi.se
gotland.se
internetmedicin.se

Blogginlägget nedskrivet 25/6-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.