Dokumenterat är en hel del och jag fastnade i deras tragiska färd och ville veta mera. Så – S.A. Andrée är för eftervärlden mest känd som ballongfarare och hans intresse för luftsegling väcktes redan 1876 då han på världsutställningen i Philadelphia såg den berömde aeronauten John Wise göra några uppstigningar i ballong.
Saken kom att vila några år fram till 1890 då Andrée fick tillfälle att göra några resor i ballong tillsammans med den kände norske ballongfararen Francesco Cetti (också kallat Frants Forsberg) – uppväxt i Bergen, en skådespelare, tankeläsare, journalist, konstnär, musiker och ballonginstruktör som ofta syntes vid Tivolis för att ta betalande passagerare upp i luften.
Stimulerad av dessa färder beslutar sig Andrée att skaffa sig en egen ballong och med hjälp av ett stipendium från stiftelsen Lars Hiertas minne får han möjlighet att inköpa ballongen Svea med vilken han under åren 1893-1895 gör sammanlagt nio fria ballongfärder varav den längsta gick mellan Göteborg och Gotland.
S.A.?
Salomon August Andrée föddes den 18 oktober 1854 i den småländska staden Gränna där fadern var apotekare. Härifrån utexaminerades han som civilingenjör 1874. Han dog i oktober 1897 på Vitön (nordost om Spetsbergen), var en svensk patentingenjör, fysiker och polarforskare, känd för Andrées polarexpedition, ett misslyckat försök att 1897 nå Nordpolen med vätgasballong.
Pengar?
Han fick generösa bidrag för resan, av Alfred Nobel, kung Oscar II och Oscar Dickson så han fick snabbt ihop den begärda summan av 130 000 kronor som projektet beräknades kosta. En vätgasballong med en volym av 4500 kubikmeter beställdes i Paris och redan försommaren 1896 var man på plats på Danskön på nordvästra Spetsbergen varifrån man planerade att starta nordpolsfärden.
Intressanta personligheter ombord?
Till följeslagare på expeditionen hade Andrée valt meteorologen 1. Nils Ekholm samt fysikern och fotografen 2. Nils Strindberg. Tyvärr gick hela sommaren 1896 utan att de rätta sydliga vindarna infann sig vilket gjorde att man tvingades ge up försöket att starta detta år och återvända till Sverige. Under sommaren hade det emellertid konstaterats att läckaget av vätgas från ballongen var betydligt större än det beräknade.
Detta gjorde att Nils Ekholm under hösten lämnade expeditionen då han ansåg att säkerheten var alltför låg i förhållande till riskerna. Han ersattes därför med nya nr 1. civilingenjören Knut Fraenkel. Nils räddade livet därutav?
Örnen-expeditionen.
Klockan 13.46 den 11 juli 1897 lyfter äntligen Örnen. De närvarande hurrar och vinkar och reportrarna rusar till sina uppställda fotografiapparater. Församlingen ropar ett ”Leve Andrée!” och uppifrån gondolen kommer hans svar: ”Hälsa gamla Sverige!” Så glider ballongen i väg med ett häftigt ryck. Med nordlig kurs svävar den ut över Virgos hamn, lämnar Danskön och Amsterdamön bakom sig – och försvinner.
De tre och ålder: 25-årige Nils Strindberg, 43-årige Salomon August Andrée och 27-årige Knut Frænkel – tyvärr kom de aldrig att återvända.
Detta har i efterhand förklarats med att de nationella förväntningarna på Andrée och hans expedition var så högt ställda att ett nytt återvändande till Sverige med oförrättat ärende var otänkbart. Till problemen med förlusten av släplinorna kom nu att ballongen drabbades av fukt och nedisning. Efter att i 65 timmar ha färdats i olika riktningar beslutade man sig för att landa på packisen på drygt 82 grader nordlig bredd. Man hade då endast tillryggalagt drygt 47 mil.
Man slog läger på isen och gjorde i ordning tält, slädar och proviant m.m. innan man gav sig av söderut mot civilisationen. Under svåra strapatser släpade man sig under resten av sommaren över packisen mot räddningen. I början av oktober siktade man den ensligt belägna Vitön öster om Spetsbergen. I svårt medtaget tillstånd tog man sig iland och här omkom samtliga kort tid därefter.
Funna?
Först 33 år senare hittade man av en slump deras kroppar på Vitön, Svalbard. Det dröjde ända till sommaren 1930 innan expeditionens dödsläger av en slump upptäcktes av en norsk expedition.
Innan hade man sommaren 1899, rest ut på den sista och dyraste sökexpeditionen efter Andrée. De kom till Jan Mayen, som ännu inte hade annekterats av Norge, och fortsatte därifrån västerut till Grönland, med det legendariska fartyget Antarctic
Vad dog man utav?
Det sägs att de alla gick under efter att ha ätit trikinförgiftat isbjörnskött, det har upprepats så många gånger att ingen längre frågar om den verkligen är sann. Vilket kan ifrågasättas. Dödslägret på Vitön upptäcktes och Andrées stolta nordpolsexpedition kunde rekonstrueras med hjälp av foton och dagböcker. Hur de dog har dock förblivit en hemlighet. Kanske frös de ihjäl, kanske satte de själva punkt för lidandet. Det var kallt, det mörknade och den store Tangara hade vänt sitt ansikte ifrån dem.
Fann man något under åren som gick?
Med undantag för brevduvor och några upphittade flytbojar hördes expeditionen inte av på 33 år. Kvarlevorna efter expeditionsmedlemmarna, samt deras verktyg och dagböcker hittades 1930 på Vitön. Det var en mediehändelse av gigantiska mått. Förutom deras kvarlevor hittade man också Nils Strindbergs filmrullar och männens dagböcker som varit infrusna i isen. Tack vare att man agerade snabbt lyckades man rädda de flesta fotografierna och dagböckerna till eftervärlden.
Strindbergs dagböcker riktade sig till hans älskade fästmö, Anna Charlier. Trots att Anna gifte om sig glömde hon aldrig sin första kärlek och när hon dog begravdes hennes kremerade hjärta bredvid Nils. ❤
Rykten?
De startade när pressen började rapportera om brevduvorna. Av det hundratal som Aftonbladet skänkt 1896 återstod ett drygt trettiotal. De fick följa med Örnen och tanken var att de skulle släppas successivt och lämna besked om expeditionens vidare öden. Den första, och enda, duvan sköts av kaptenen på en norsk sälskuta norr om Nordostlandet på Spetsbergen den 15 juli 1897, alltså fyra dagar efter uppstigningen. Duvan hade släppts den 13 och kunde meddela att allt var väl ombord – något som det med facit i hand nog finns all anledning att betvivla.
I del två på måndag fortsätter läsningen om deras sista tid och hur de kämpade…
Källor:
legimus.se
www2.ub.gu.se
popularhistoria.se
sv.wikipedia.org
alba.nu
Blogginlägget nedskrivet 2/11 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.
Zenzationella Människor Et Facto 