Vem var läkaren Jean-Martin Charcot, som Freud såg upp till….?

Så, den unge Sigmund Freud tog stort intryck av Charcots förevisningar av hur man med hypnotiska suggestioner kunde framkalla hysteriska anfall, helt lika de spontant uppkomna symptomen. Han kunde också med hjälp av hypnos få hysteriska symptom att försvinna. Läkaren är – Jean-Martin Charcot, född 29 november 1825 i Paris, död 16 augusti 1893 i Montsauche-les-Settons, var en fransk läkare och neurolog. Han var far till Jean-Baptiste Charcot.

Charcot var under senare delen av 1800-talet verksam som neurologiprofessor vid sinnessjukhuset La Salpêtrière i Paris. Till Charcots seminarier kom intresserade åhörare från hela Europa för att se hans hypnotiska experiment med hysteriska patienter. Charcot utvecklade en teori om hypnos. I denna teori identifierade han tre utvecklingsfaser: letargi, katalepsi samt somnambulism.

Vad kunde hända?
Han brukade låta visa upp en kvinna med hysteriska anfall. Kvinnan i fråga hette Blanche (Marie Wittman) och var troligen även hans älskarinna. Charcot avled före Blanche, varpå hon plötsligt friskförklarades – och flyttade till Marie Curie vars assistent hon blev. Författaren P.O. Enquist beskriver kvinnornas liv i romanen Boken om Blanche och Marie (2004).

Marie Wittman?
Levde 15 april 1859 – 1913 och var en fransk kvinna känd som en av Jean -Martin Charcots hysteripatienter. Hon blev senare röntgenassistent på sjukhuset, vilket resulterade i amputationer av hennes armar på grund av strålningsförgiftning.

Charcot – ur folks syn?
Han kallades för ”hysterikornas Napoléon” och väckte starka sym- och antipatier i olika läger. Många beundrade honom som dramatisk och färgstark ledarfigur inom neurologin. Han tycks ha ägt en magnetisk skådespelartalang som gjorde att han med sin blotta utstrålning kunde utöva en suggestiv makt över människor – åtminstone över personer som var mottagliga för hypnos och därmed disponerade för hysteri. Av andra blev han kritiserad för att använda människor som forskningsmaterial.

Karaktäristiskt för Charcot är uttalandet att ”teorier är bra att ha, men de hindrar inte att fakta existerar” – La théorie, c’est bon, mais ça n’empêche pas d’exister.
Charcot blev 1883 medlem av Franska vetenskapsakademin och invaldes 1887 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Charcot hade också föreläsningar om afasi som också övervägde aspekter av musik och hjärnan. Medan det har skrivits mycket om Charcots intressen för konst och litteratur, lite är känt om hans idéer om musik. En expert, Guillain (1959) – säger att även om han inte hade musikutbildning eller spelade ett musikinstrument, gick han både på Folies Bergères och operan. Han hade en förkärlek för kompositörer från 1700- och tidigt 1800-tal.

Sjukdomar:
Charcot har givit namn åt många olika syndrom och sjukdomar, till exempel Charcots triad, Charcots sjukdom (ALS) och Charcot-Marie-Tooths sjukdom.

Hypnotisk suggestion:
En hypnotisk suggestion är en suggestion som ges till en person under hypnos av en annan person eller av personen själv. I det senare fallet brukar det kallas självhypnos.

Posthypnotisk suggestion kallas det när en person utför något som suggererats under det hypnotiska tillståndet efter att det hypnotiska tillståndet upphört.

Det hypnotiska tillståndet:
Mycket av det som berör området hypnos är direkt kopplat till det hypnotiska tillståndet. Detta tillstånd brukade ofta uppfattas som ett enda tillstånd, men anses numera vara ett förenklat uttryck för en hel mängd tillstånd, vilka har gemensamt att de skiljer sig från det vanliga, vakna tillståndet.

Källor:
sv.wikipedia.org
lakartidningen.se
en.wikipedia.org
karger.com
academic.oup.com

Blogginlägget nedskrivet 06/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.