Vad händer efter döden? Finns det liv, en mänsklig tanke – vad sker…? Del 2-2

Del 2 med fortsättningen på livets mysterium. Döden – vårt medvetande fortsätter efter att hjärnan lagt av. Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Läs mer…

Vad är döden?
Fram tills nu har den utbredda medicinska sanningen varit att hjärnan kan fortsätta leva i max fem minuter efter att hjärtat slutat slå. Men det finns faktiskt fall där personer varit kliniskt döda längre än så – utan att deras hjärnor tagit skada. Och senare tyder en ny studie på att personer som överlevt hjärtstillestånd varit vid medvetande, trots att deras hjärnor inte fungerat.

Enligt den amerikanska undersökningen, som genomfördes bland 140 patienter som varit ”döda” under en begränsad tid, kunde 46 procent av deltagarna minnas fragment på teman som rädsla, djur/växter, ljussken, våld/förföljelse, déjà vu och familj. Två procent kunde komma ihåg att de sett och hört händelser relaterade till återuppväckandet.

Även tidigare forskning har indikerat att hjärncellerna inte upplöses direkt när hjärnan lägger av, utan att det kan dröja timmar innan alla neuroner dör, skriver Medical Daily. De färska resultaten stärker alltså detta. Enligt forskarna bakom studien pekar informationen på att sinnet och hjärnan kan vara separerade från varandra.

Personal på hospice i Nederländerna, Storbritannien och Irland har i två studier berättat om döende patienters upplevelser. Det är berättelser som handlar om hur redan döda släktingar och i bland också vänner kommer för att hjälpa dem över till andra sidan. De visar sig någon eller några dagar före döden, sätter sig på sängkanten, håller den döende i handen och skänker lugn och frid.

”Jag var i ljuset, i himlen, i gud. Allt var frid och jag var accepterad sådan som jag var”.
Hela 80 procent av dem kände en stor frid, 69 procent såg ett klart ljus och 64 procent mötte andar eller människor. Endast fem procent såg sitt liv som på en snabbspolad film och ännu färre såg syner. En tredjedel av minnena uppträdde under det att man skilde sig från kroppen och till det att man återvände till kroppen.
Personer som haft nära döden-upplevelser (NDU) hävdar att deras upplevelse av att lämna sina kroppar, komma till himlen samt träffa avlidna människor och himmelska varelser och så vidare, är verkliga.

Många vetenskapsmän hävdar dock att upplevelserna är hallucinationer orsakade av kritiska biologiska tillstånd, som till exempel syrebrist i hjärnan. Forskare kan nu förklara ljuset i tunneln och de döda som man möter vid en nära döden-upplevelse. Att göra rent vetenskapliga test på vad som händer vid dödens port är inte lätt. Nära döden-upplevelsen är närbesläktad med utanför kroppen-upplevelser och sömnparalys. ”Bevisen” utgörs oftast av berättelser av människor som varit nära att dö, eller som varit ”kliniskt döda”, och sedan återhämtat sig.

Klinisk död?
Definitionen på klinisk död är att två av tre kriterier ska ha uppnåtts, (ingen hjärtaktivitet, ingen andning, orörliga pupiller) i kombination med snabbt avtagande hjärnaktivitet.

---

Carol Tishelman, professor, vet mer än de flesta om den sista viljan. Hennes forskarliv handlar mycket om hur människor vill ha det när de är döende. Carol leder forskningsprogrammet DöBra, som handlar just om hur man kan förbättra vården för den som ska dö, oavsett var han eller hon befinner sig.

Carol om…
…skillnaden mellan Fred Astaire och Ginger Rogers: Ginger kunde göra allt som Fred kunde göra men baklänges och med höga klackar. Då räknades hon som nästan lika bra som han. Så kan det ibland kännas att vara kvinnlig forskare inom omvårdnad.

…döendet som social funktion: Vi ska ju alla dö. I och med det så är döden och de känslor den framkallar något som kan förena oss över till exempel nationsgränser och klassgränser. Samtal om döden kan föra oss närmare varandra i ett alltmer heterogent samhälle.

…att resonera sig fram: Mina medarbetare har påpekat att jag brukar använda uttrycket: ”Jag vet inte om jag håller med mig själv när jag säger så här, men…”. Jag behöver bolla tankar med andra runt omkring mig för att komma fram till min ståndpunkt.

Tankar om liv och död borde engagera människor, men få talar om det…

Källor:
sv.wikipedia.org
expressen.se
yle.fi
ki.se
fof.se

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 14/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vad händer efter döden? Finns det liv, en mänsklig tanke – vad sker…? Del 1-2

Så mycket intelligens och visdom som finns i livet och plötsligt borde allt enligt flera – bara försvinna med döden? Eller kanske kan en annan del av ett liv skapas där även vi förvärvar de år vi levt. Ja, svarar forskarna.

En ny studie visar nämligen att vårt medvetande fortsätter – efter att hjärnan lagt av. Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis, där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö!

Verket har en märklig historia – det skrevs under andra världskriget i det nazistiska koncentrationslägret Theresienstadt av två lägerfångar: kompositören Viktor Ullmann och librettisten Petr Kien. Ingen av dem skulle överleva förintelsen. Med en fot i graven skrev de en berättelse om att döden, trots sin hemskhet, behövs. Att den riktiga katastrofen – det vore att döden avskaffades. Evigt liv vore en plåga…?

Forskning?
Att döden som det enda vi kan vara riktigt säkra på – har de senaste decennierna utmanats av en skara forskare och tänkare som ser åldrandet – vår vanligaste dödsorsak – som ett tekniskt problem, möjligt att åtgärda. Inte i dag förstås, men om några decennier eller sekler. Oj …

Ålder maximalt?
Visst finns det mycket som tyder på att människans maximala livslängd är biologiskt begränsad och att fransyskan Jeanne Calments rekordlånga liv på 122 år markerar ungefär var den gränsen går, hon avled 1997. En optimalt hälsosam livsstil kan knappast göra oss betydligt äldre än så. Men det motsäger inte att denna biologiska spärr skulle kunna kopplas ur på medicinsk väg. Tvärtom: Ju mer detaljerat den biologiska begränsningen kartläggs, desto bättre blir förutsättningarna för en behandling som undanröjer den.

Döden?
Livet efter detta eller livet efter döden är ett koncept som beskrivs i alla religiösa kulter, naturreligioner och hos de stora världsreligionerna. Det handlar ofta om ett dödsrike, ett himmelrike eller ett helvete, och var man hamnar bestäms kanske av Gud eller av personens karma. Det kan också röra sig om reinkarnation. Många tror att det finns mängder av boningar eller rum för en människas själ i de eviga gudarnas världar.

Tänkvärt:
Mera jordnära kan man se på livet efter detta som att det är de liv som våra efterkommande kommer att leva efter oss, med samma ”jagkänsla” som vi har. På ett personligt plan kan man även se på ‘livet efter detta’ som att det är det eftermäle eller den hågkomst som en person får efter sin död.

Kristus ska komma…?
Enligt den Augsburgska bekännelsen som Svenska Kyrkan antog år 1593, nämns det i kapitel XXVII att Kristus skall återkomma på yttersta dagen för att uppväcka alla döda. De fromma och utvalda skall han giva evigt liv och evärdlig glädje, men de ogudaktiga människorna och djävlarna skall han fördöma till att pinas utan återvändo.

Fortsättningen i del 2, vad är döden och … upplevelser…..

Källor:
sv.wikipedia.org
expressen.se
yle.fi
ki.se
fof.se

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 14/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Fågelkunskap, stannfåglar, vilka är klokast av våra fåglar och varför behövs de… ?

Fick en förfrågan i ämnet, men svaret blev relativt kort så jag utökade det lite. Brukar själv studera mina fåglar hemma i buskarna och blivit ”kompis” med bl.a. skator. De är väldigt sociala 🙂

Flyger våra fåglar med mål på dagarna?
De söker trist nog, föda, vila, blivande bobygge etc och en del nyfikenhet. Många husägare är störda av fåglar också som rotar i sopor och släpper avföring.

Vad talar jag om, jo fåglar, som är…?
Fåglar (latin: Aves) är en klass tvåbenta, endoterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar. De flesta fåglar kan flyga, men inte alla. Det finns idag över 10 000 olika fågelarter i världen, vilket gör dem till de mest skiftande landryggradsdjuren. Jag har dock ej räknat alla, men litar på källan.

I staden…?
Nästan alla större tätorter har sina flockar av tamduvor, kajor, kråkor, kanadagäss, skator samt gråsparvar och pilfinkar. Fåglarna kan skräpa ner med sin spillning på allmänna platser och störa med oljud. Jag vet, skrev det nyss 🙂

Är de smarta, street smarta?
Fåglar ansågs länge vara ointelligenta varelser som bara utför medfödda beteenden. Men mer och mer forskning ifrågasätter den bilden. Sant äro att fåglar kan kyssa varandra för att trösta, ordna siffror från vänster till höger och kalla in vittnen när en vän har dött.

Sångfåglar och papegojor har lika mycket hjärnbark som människor i förhållande till kroppsstorlek, men den är organiserad på ett annat sätt. Detta lurade oss tidigare att betrakta fågelhjärnor som små, berättar Jennifer Ackerman, författare till boken Bevingad intelligens: i huvudet på en fågel (Volante), med referenser till många hundra forskningsstudier. Vet att jag hoppade iväg utomlands för jämförelsen.

Nykaledonienkråkan…?
En av hennes favoriter är nykaledonienkråkan som gör verktyg av pinnar för att få ut larver ur håligheter. De finslipar sina verktyg och behåller dem. Dessutom finns det lokala stilar i verktygstillverkningen som förs vidare från generation till generation av kråkor. Om det handlade om människor skulle vi nog kalla det kultur. Fågeln återfinns enbart i skogar på Nya Kaledonien. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Och den anses livskraftig. Därför jag ej sett den…. Kaledonien…. har inte ens sett Gamla….. 🙂

Flyttfåglar reser och stannfåglar reser ej?
Flyttfåglar navigerar genom att lägga ihop en massa information, om landmärken, magnetfält, stjärnhimlens rotation kring polstjärnan, solens polarisationsmönster och lukter. Vissa förmågor överträffar oss så mycket att vi inte ens förstår att det är ett slags intelligens. Där ligger vi långt efter med vår gps.

---

Varför stannar stannfåglar?
Det finns stora fördelar med att stanna kvar under vintern. Fåglarna slipper den långa och farliga flytten, de kan komma igång snabbt med häckningen när våren kommer och de kan välja de bästa reviren.

Är fåglar viktiga i naturen?
Fåglar har visat sig vara en utmärkt grupp att studera för att upptäcka olika förändringar i miljön, exempelvis klimatförändringar. Det finns många arter i många olika miljöer, de är lätta att räkna och fåglar är något som vi alla kan relatera till. De äter också små insekter och annat godis vi ej trivs med…

Vinter, du ska mata dem…?
Mata fåglar på vintern. Gulsparvar gillar havre medan domherrar, mesar och finkar gillar solros- och hampfrön. Hackspettar vill ha talgbollar. Trastar och sidensvansar gillar äpplen och annan frukt. Vårvintern snart är en viktig tid att mata!

Sex av de smartaste fåglarna?
Gråsparv, korp, blåmesen, nyakaledonienkråkan (ej här), vithövdad havsörn och hägern. Kråkan, som är en av de mest intelligenta fåglarna, kan bland annat räkna och känna igen ansikten i upp till fem år. Talgoxen känd smart och mina val också – skatan, koltrast. Tänker…. när såg jag en havsörn sist…..

Källor:
wwf.se
brf-nytt.se
sala.se
sv.wikipedia.org
zenzafacta.wordpress.com
www2.jordbruksverket.se
fokusforskning.lu.se
sverigesnatur.org
dn.se
svt.se
quora.com

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 14/2-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.