Kamouflerade vägar i Finland under Vinterkriget – mot Sovjet under andra världskriget 1941…

Vinterkriget, även känt som första sovjet-finska kriget, var ett krig mellan Sovjetunionen (USSR) och Finland. Det började med en sovjetisk invasion av Finland den 30 november 1939, tre månader efter andra världskrigets utbrott, och slutade tre och en halv månad senare med fredsfördraget i Moskva den 13 mars 1940.

Detaljerat?
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen av Finland dels att få byta till sig vissa öar i Finska viken och områden på Karelska näset och vid Petsamo mot områden i Östkarelen, dels att få hyra Hangöudd som flottbas. Sedan förhandlingarna om dessa krav strandat angrep Sovjetunionen Finland

Trots överlägsen militär styrka, särskilt i stridsvagnar och flygplan led Sovjetunionen allvarliga förluster och gjorde initialt små framsteg. Nationernas Förbund ansåg att attacken var olaglig och förvisade Sovjetunionen ur organisationen.

En strategisk sak var att dölja vägar så att sovjetiska flygplan ej skulle kunna se marken. Man gömde vägen genom att de konstgjorda träden hängdes upp med rep. Den här vägen låg 6 mil från den ryska gränsen, så när man tittade ner från observationsflygplan skulle vägen vara förtäckt.

Det var tänkt att ses snett, inte direkt uppifrån. De upphängda träden skulle dölja tillräckligt mycket av vägen för att göra det svårt att identifiera visuellt när man flyger förbi, eller från övervakningsbilder tagna från ett flygplan.

Ryssarna hade enligt fotot bl.a. dolda kullar där soldater kunde jobba under den fingerade marken. Kamouflage var designat för att bryta upp formen på något mot bakgrunden, detta hade bara varit effektivt inom vissa gränser.

Efter hårt och envist motstånd tvingades Finland gå med på fred och göra landavträdelser (10 procent av sin yta), bland annat Karelska näset. Den legendariske finske prickskytten Simo Häyhä sköt ihjäl minst 500 sovjetiska soldater, foto under – han blev 96 år! 

Svensk hjälp?
Nära 200 flygplan monterades eller mellanlandade i Sverige under finska vinterkriget. Operationerna skedde i hemlighet och innebar att den svenska regeringen kringgick exportförbudet för krigsmateriel. Det översta fotot visar två finska soldater.

Som svar på finska önskemål om materiell hjälp skänkte Flygvapnet strax efter vinterkrigets utbrott åtta äldre flygplan. Man bidrog också till att en frivillig flygflottilj, F 19, sattes upp i norra Finland med tjugotalet plan. Dessutom inrättades en flygskola i Eskilstuna. Privata gåvor och insamlingar bekostade ytterligare några plan.

Kyla?
Vintern 1939/1940 var i Finland en av de kallaste som uppmätts, det var konstant minusgrader och ofta låg temperaturen mellan –20 och –40 °C. Kallaste uppmätta temperaturen i Finland nådde ända ner till –47 °C.

Källor:
sv.wikipedia.org
instagram.com
militarhistoria.se
ne.se

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 26/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Alaskas lövgroda kan djupfrysas en längre tid och tinas upp sedan levande…?

Populärt att visa foton på denna ”skogsgroda”. Rana sylvatica. Men det många sett är en ”fel sorts groda”. Även om det finns en groda i Alaska som kan överleva områdets hårda vintrar, är den arten inte den ”alaska lövgrodan” vi ser här under. Enligt Alaska Department of Fish and Game är den delstaten hem för två arter av grodor: Columbia spotted grodan (Rana luteiventris) och skogsgrodan (Rana sylvatica). Det finns inget djur känt som en lövgroda från Alaska (trägroda).

Fel foto?
Det virala fotografiet som visas ovan visar inte en lövgroda från Alaska (eftersom inget sådant djur existerar), och det visar inte heller en skogsgroda. Denna brett cirkulerade bild verkar helt enkelt vara en prydnad för trädgården som har täckts med frost.

I Alaska fryser skogsgrodor sju månader om året. Deras hjärtan slutar slå, deras blod rinner inte längre och deras glukosnivåer skjuter i höjden. När vädret äntligen blir varmare tinar de och hoppar iväg.

Faktadelen?
Skogsgroda (Rana sylvatica) är en nordamerikansk grodart i släktet Rana. Dess längd varierar från 3,5 – 7,5 cm. Teckning och färg är mycket variabel, men den är vanligtvis fläckig i brunt, beige och rödbrunt, även om gröna och gråaktiga mönster också förekommer. Buken är ljusare, gulaktig eller blekgrön. Oavsett färgning har den en svart ”mask” runt ögat och ner till frambenets bas. Hanar är påtagligt mindre än honorna, men har klarare färger.

Var kan du möta grodan?
Den lever i USA från New Jersey, norra Georgia och norra Idaho över norra och nordöstra USA till Kanada och Alaska. Fläckvis kan den uppträda även söder om detta område. Det är den enda groda som lever norr om polcirkeln.

Levnadssätt:
Den lever främst i vegetations-täta skogar, dungar och buskage, men kan också förekomma vid bevuxna vattendrag och liknande vattensamlingar. Hotad gömmer den sig oftast i undervegetation, löv, mull och under stenar och stockar.

Förfrysningens lösning?
Vintertid övervintrar skogsgrodan nergrävd i mull och annan lös jord, där den kan överleva nerfrysning tack vare den höga glukoskoncentrationen i vävnaderna. Eller djupt under vattnet, i dammar, sjöar och vattendrag, de är kalla och vilande. Under vinterdvalan kan så mycket som 35-45% av vävnaderna frysa, samtidigt som hjärtverksamhet och andning minskar.

Föda?
Skogsgrodan lever främst av Insekter och andra leddjur, blötdjur och maskar.

Så bortsett från fel foto kan du ovan alltså få syn på dessa skogsgrodor som slutar andas och med hjärtan som slutar slå helt och hållet i dagar till veckor i taget. I själva verket, under sin period av frusen vinterdvala, stannar grodors fysiska processer – från metabol aktivitet till avfallsproduktion – till nästa stopp. Som vanligt, pröva ej detta själva!!!

Källor:
instagram.com
sv.wikipedia.com
youtube.com
snopes.com

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 6/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Let`s dance – deltagare, alla vinnarna, kuriosa och information – från dess start…

Let’s dance är underhållningsprogrammet där ett antal kända svenskar tränar i pardans för att vinna – ihop med några av landets bästa tävlingsdansare. Let’s Dance är ett svenskt underhållningsprogram som visats på TV4 sedan 2006.

Vad minns du och jag om åren det gått?
Kuriosa först: Fyra deltagare har före sin medverkan i programmet även deltagit i TV-programmet Idol.

Fyra Idol-jurymedlemmar, Anders Bagge, Kishti Tomita, Laila Bagge och Nikki Amini, har även de medverkat. Minns ni Bagge?

Proffsdansaren Cecilia Ehrling har varit med och vunnit programmet fyra gånger.

David Lindgren och Petra Mede blev nya programledare efter tittarfavoriterna David Hellenius och Tilde de Paula Eby inför säsongen 2021.

---

Programmet finns i minst 19 länder under olika namn. I USA heter det Dancing with the stars, och i Danmark är det döpt till Vild med dans.

Först i år 2022. Marie Mandelmann var den som först blev klar för Let’s Dance 2022. Till idag är fem kända: förste rullstolsburne tävlanden, äventyraren Aron Anderson och popartisten Eric Saade (28/2-22). Nr 4 är Mouna Esmaeilzadeh Ingerslev, även känd som Doktor Mouna, född i april 1980 i Teheran, Iran – är en svensk läkare, neuroforskare, entreprenör och TV-personlighet. Foto nedan. Nr 5 – sångerskan Lisa Ajax.

2021: Filip Lamprecht och Linn Hegdal (första dansaren att vinna tävlingen två år i rad). 
2020: John Lundvik och Linn Hegdal
2019: Kristin Kaspersen och Calle Sterner

2018
Jon Henrik Fjällgren och Katja Luján Engelholm
2017
Jesper Blomqvist och Malin Watson
2016
Elisa Lindström och Yvo Eussen

2015
Ingemar Stenmark och Cecilia Ehrling
2014
Benjamin Wahlgren Ingrosso och Sigrid Bernson
2013
Markoolio och Cecilia Ehrling
2012
Anton Hysén och Sigrid Bernson

2011
Jessica Andersson och Kristjan Lootus
2010
Mattias Andréasson och Cecilia Ehrling
2009
Magnus Samuelsson och Annika Sjöö

2008
Tina Nordström och Tobias Karlsson (foto ovan)
2007
Martin Lidberg och Cecilia Ehrling
2006
Måns Zelmerlöw och Maria Karlsson

Vissa deltagare du kanske glömt?
Tone Bekkestad (Meteorolog) 2006, Yvonne Ryding (Fotomodell) 2007, Ulf Larsson (Skådespelare) 2008, Björn Ranelid (Författare) 2011, Thomas Wassberg (Skidåkare) 2016, Sanna Lundell (Journalist och programledare) 2019 och ex. Andreas Lundstedt artist 2020 som hade en manlig danspartner. Så, vem vinner i år? En lågoddsare är väl någon relativt ung? 🙂

Källor:
metromode.se
norran.se
sv.wikipedia.org
tv4.se
mabra.com
svenskdam.se
ratsit.se

Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 23/2-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.