Ja, så möter vi julmånaden ånyo – lite annorlunda. Vi får göra den så bra det går. I år som förra året blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, ett varje vecka och detta första är ute i god tid då vår julkalender börjar den 1 december.
Så – om årets julkalender i svt – fotot ovan – den är baserad på böckerna om Familjen Knyckertz, som är skrivna av Sparring och illustrerade av Per Gustavsson. Familjen är en stolt bovfamilj sedan generationer och nu lackar det mot jul. Just den här julen finns en chans att hela familjen ska få fira jul tillsammans, om ingen hittar på något dumt och åker in i finkan förstås. Inspelningsplats: Luleå; Boden.
Rollista: David Sundin. Vanna Rosenberg. Claes Malmberg. Julia Dufvenius. Gunnel Fred. Peter Apelgren m.fl.
Premiär tisdag 1 december i SVT1.
Historik om kalendern?
Den första julkalendern sändes 1960 och hette Titteliture. 1999 kunde folk rösta fram vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills. Vinnaren blev då Mysteriet på Greveholm, tätt följd av Sunes jul, Teskedsgumman och Trolltider.
Jul-TV?
Ernst Kirchsteiger?
Jul med Ernst sänds i fyra avsnitt. Premiären är redan på tisdagen den 30 november klockan 20 i TV4. Sedan sänds tre avsnitt till varje tisdag fram till 21 december. Programmet går också att se via TV4 Play och C More.
Världarnas krig – premiär 10 december
ITV har skapat en ny version av ”Världarnas krig”, H.G Wells science fiction-roman från 1898. Storbritannien drabbas av vad man tror är meteorstormar i början av 1900-talet. Det visar sig vara rymdfarkoster från andra planeter. Och utomjordingarna behöver jorden och människorna är i vägen.
Julafton enligt traditionen – 24 december:
Inga konstigheter här. Julafton på SVT blir sig lik med ”Kalle Ankas jul” kl. 15, animerade klassikern ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons jul” kl. 19.05 och ”Svensson, Svensson” kl. 21.10.
Julen är framför allt en kristen högtid och firas på olika sätt i såväl Nord- och Sydamerika och Europa som i delar av Afrika, Australien och på några få ställen i Asien.
Jag tror såklart på Tomten, allt kan vi ej veta och bra uttryckt av Ebbe Schön, folklivsforskare:
”Tomten” är en magisk figur som bor inuti alla som tror på honom, han är verklig endast så länge du tror att han är verklig.”
Tomtens kläder?
Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. På vintern är min uppfattning klar, grå eller blå jacka. Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. Tomten finns ju såklart året runt och – det finns olika. Några kända (inräknat släktingar) är bl.a. tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, vättar, lyktgubbar med flera…
Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet), han var enda barnet och när föräldrarna dog ärvde han en större förmögenhet som han använde till att hjälpa fattiga och behövande. Det sägs att han delade ut pengar, men när folk inte var hemma så skickade han ned dessa genom skorstenen – därför ska Tomten ha härmat detta.
Tomten håller företrädesvis till i ladugårdar och är en liten man. Han bor gärna på loftet eller i stallet. Han bringar lycka till gården, men man måste se till att ära och respektera honom för han har en ganska kort stubin. Han kan bli mycket ilsken om han blir illa behandlad. Det är som sagt väldigt få människor som sett tomten. Det finns inte många bevis i historien som bekräftar tomtens existens. Men de som finns kommer framöver. Det finns alltså fler sorters tomtar.
Lite tomtetips.
Han är mycket skygg och man vet att han finns, enbart tack vare de spår av honom man ser. Tomten vill inte gärna bli sedd. Han lever i skuggorna och har till och med kunskapen att göra sig osynlig. Men, man vet att han finns. Det ser man på vad han uträttar. Det är på natten som tomten är aktiv. Det är då han ser till att djuren och människorna på gården mår bra. Kanske har husbonden glömt att ge kossan mat eller inte ryktat hästen. Om man till ex. vet med sig att man glömde ge just hönorna mat och sedan på morgonen kommer ut i ladugården och hönorna är mätta och nöjda, så måste det ju vara tomten som gett hönorna mat.
Hur skall det annars ha kunnat gå till?
Numer kan någon lyckas med hjälp av mobilen fånga en bild möjligen, förr fick man gå enbart på känsla och efter hörsägen. Den riktiga, lilla tomten är mycket gammal, han kan bli 500 år, men 800 år nämns. Urtomten, den första som kom till ska jag berätta om senare. Gårdstomten ska man vara vänliga mot. Skulle han inte trivas så finns risken att han flyttar och det kan få katastrofala följder för gården. På vissa gårdar finns det dessutom inte bara en tomte.
Det kan finnas väldigt många. Så många att ibland måste ungtomtarna flytta ut. Ofta flyttar de bara till granngårdarna. Råkar man få syn på honom gör man inget väsen av det utan väntar bara med blicken bortvänd så han hinner dra sig undan.
Om du har vänner i andra länder så här får du tips vad – God Jul heter på deras språk.
Danmark : Gladelig jul
Finland : Hyvää Joulua
Frankrike : Joyeux Noël
Grönland : Juullimi Ukiortaassamilu Pilluarit
Italien : Buon Natale
Kroatien : Sretan Bozic
Lettland : Priecigus Ziemassvetkus
Norge : God jul
Portugal : Feliz Natal
Spanien : Feliz Navidad
Storbritanien : Merry Christmas
Tyskland : Fröhliche Weihnachten
USA : Merry Christmas
Så när började seden med julgåvor?
Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”. På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Under 1700-talet utbredde sig traditionen att det var julbocken som delade ut klapparna. Det var en tid innan tomten fick sin uppgift. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare, född i mitten av 200-talet.
Ordet skyltning, att visa på vad som fanns att köpa i affären i vår mening började att förekomma i vårt land vid mitten av 1800-talet. Då kunde man göra tillräckligt stora glasskivor och ljus. Men det är först när vi fick gaslampor som de stora skyltfönstren fick sitt verkliga genombrott, nu är det möjligt att se in bland de utställda sakerna även på kvällarna. Dock kommer det verkliga genombrottet för affärernas julskyltning att ske på 1890-talet i samband med elektricitetens spridning.
Fortsättning om julen – kommer på söndag 5/12 och söndagar därefter 12/12 och 19/12. Fyra delar innan 24 december. Och ett litet bonusinlägg 🙂 Nu hoppas vi på ”lagom med snö”…
Källor runt julen:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
nibelius.blogg.se
jultradition.se
home.swipnet.se/~w-53648
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
tomtar.bloggparaden.se
egna samtal/intervjuer
postnord.se
expressen.se
❤
Blogginlägget uppdaterat, nedskrivet 23/11-21
Zenzationella Människor Et Facto 
6 december, 2021 kl. 23:14
Härligt inlägg
GillaGillad av 1 person
7 december, 2021 kl. 02:37
Tack snälla 🎅❄️💝⛄
GillaGilla