Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3100 inlägg. Våga lär mer år 2023!


John Glanton, ”okänd” gangster i västern på 1800-talet, skalpjägare, men även soldat….

johnn2

En del okända namn är fascinerande söka på, något skapar ett intresse som – vem var det? En buse, gangster med mera ska jag berätta om, John Glanton – innan kameran fanns egentligen. Glanton var en man som längtade efter handling, äventyr och bråk. I sitt liv hade han varit soldat, Texas-ranger, mördare, rånare och det som kallades – ”skalpjägare”. Det är före mitten av 1800-talet så primitiva saker känns inte så konstiga. Som ung redan en brutal odåga.


John?
John Joel Glanton (1819 – 23 april 1850), blev ca 31 år – var en tidig bosättare i mexikanska Texas, en kämpe som fightades för Texas självständighet och blev senare en Texas Ranger. Efter det mexikansk – amerikanska kriget blev han en förmögen legosoldat och han ledde de ökända Glanton-gängen – skalpjägare i sydväst. Han hade även en tvillingbror Julian.


Tidigare år?
Glanton (ibland stavat ”Gallantin”), föddes i Edgefield County, Syd Carolina 1819. Hans föräldrar var Charles William och Margaret Hill Glanton. Efter att Glantons far dött i slutet av 1820-talet packade Margaret Glanton sina fyra unga söner och gick med i ett vagnståg på väg mot Louisiana. Glantons bosatte sig senare i Jackson County, Arkansas. År 1832 gifte sig Margaret med major John Roddy, en rik riksveteran som 1812, hade nästan två dussin afrikanska slavar på sin Walnut Woods-plantage.

Om John Glantons ungdom, han bar vapen tidigt och det sägs också han tyckte om att spränga! Familjen flyttade vidare till Texas och där träffade han en flicka och de förlovade sig – året 1835, vid 16 års ålder, i Gonzales. Hans fästmö dödades året efter av Lipan Apache. De var – Athabaskan indianer, söderut.

vilda västern

Engagemang:
Glanton gick med i Texas-revolutionen och efter kriget blev Glanton och hans kamrater legosoldater för den mexikanska regeringen för att jaga och döda band av fria Apacher i norra Mexiko och det som nu är en del av sydvästra U.S.A. Han sägs ha fått extra pengar genom att använda sig även av skalper från mexikaner och sen hävda att de var apacher.


John Glanton återvände så småningom till Louisiana. Den 11 mars 1841 arresterades han för att ha skjutit på en polis på American Theatre i New Orleans. Eftersom ingen skadades under föreställningen fick Glanton litet eller inget straff.

I början av 1843 ansökte Glanton om ett bidrag på 320 tunnland i Jackson County. Glanton fick inget intyg om köp, men han förbättrade fastigheten under sin korta bostadstid. Han överförde marken 1845 till sin bror Benjamin och åkte tillbaka till Louisiana. Glantons post levererades till New Orleans fram till september 1846, men han verkar redan ha invandrat till den nya staten Texas runt denna tid.


Kärlek?
I San Antonio, Texas, kollade Glanton in en kvinna vid namn – Joaquina Menchaca, dotter till den respekterade f.d. borgmästaren Jose Antonio Menchaca. Hon kallades den vackraste kvinnan i Texas och – vår Glanton gifte sig med henne i oktober. Med början av ett nytt år och – hans fru var gravid, gick Glanton in den 13 januari till kapten Walter P. Lane’s Company of Major Michael Chevallies Battalion of Texas Mounted Volunteers. Militär, frivillig får jag det till. 🙂 – Major Michael Chevallies bataljon av Texas Bergsvolontärer.

Enheten slog sig ihop med den amerikanska armén och Glanton sadlade sin häst för den långa resan till Mexiko. Senare med sitt spädbarns sons sjukdom verkar Glanton bli en orolig man. En vecka efter barnets tragiska död övergav han sin nya enhet…


Nya saker skedde?
Denna man är inte skrivet så mycket om, men som skalpjägare fick deras gäng till slut ”ett pris på sina huvuden”, då flyttade Glanton och hans gäng till Arizona. Där körde Glantons män en färja de ordnat till, vid Yuma Crossing på Colorado River, en korsning för nybyggare och prospekterare som reste till och från Kalifornien under Guldruschen. Ett bra jobb?

Screenshot_2020-07-27 Instagram

Gruppen dödade ofta mexikanska och amerikanska resande som återvände från guldfälten och stal deras guld och varor. De dödade också en grupp Yuma-indianer som drev ett konkurrerande färjeföretag nedför floden nära Pilot Knob.


Men hämnden?
I gryningen den 23 april 1850 dödade ett band av Yuma under ledning av Caballo – Glanton och hans män för hämnd för de tidigare morden, de gjorde slut på Glanton, i bitar, sedan fördes hans kropp över till USA:s sida av Colorado River av, där han fick brinna (död)…

Med nyheterna om slakten, skickade guvernören i Kalifornien ut en militär expedition för att straffa Yuma, men det beslutades slutligen att låta det vara lugn.

Glantons testamente gjorde att arvet gick till hans 50-åriga mamma, Margaret Roddy från Taylor’s Bay, Jackson Co. Arkansas, som utsågs till arvinge. Glanton gick från krigshjälte till påstådd massmördare på mindre än ett år.

Hans fru?
Glantons änka förblev hängiven honom, gifte sig aldrig igen och behöll sitt efternamn tills hennes död i New Orleans.

john

Deras dotter Joaquina M. Glanton gifte sig med den kubanska revolutionära generalen Rafael Quesada. År 1891 dömdes Joaquina och Rafaels son, Juan Quesada (alias John Glanton) till femton års straffarbete för att ha rånat ett hus i San Antonio med en Bowie-kniv.

Det har skrivits om honom som fiktion mest, och man har valt (med rätt?) att göra han till den gangster han var. Jag fick fram hans frus namn, kuriosa, då det stod det var okänt? Joaquina ”Joaquinita” Menchaca föddes 1827, i Texas, avled 1880, vid 53 ås ålder på samma plats. Hennes föräldrar var Antonio Menchaca och Teresa Ramon. Visste du det?

När det brottsliga skedde dottern Joaquina M. Glanton, var mamman död.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var fortfarande – rädd om alla dina medmänniskor. Smittan finns!

Källor:
en.m.wikipedia.org
instagram.com
sv.findagrave.com
tamu.edu
myheritage.se

Blogginlägget nedskrivet 30/7-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).