Okänt för många av oss är dessa brutala handlingar som följer. Käpplingemorden kallas händelses i Stockholm på 1300-talet då 70 svenskar spärrades in i en ladugård, varefter byggnaden stacks i brand. Händelsen skedde en natt i juni 1389 eller 1392. Käpplingeholmen var namnet på en holme som idag motsvaras av Blasieholmen.
Käpplingemorden, etnisk rensning i 1300-talets Stockholm, skrev Jan-Öjvind Swahn, historieexpert. Käpplingemorden banade väg för vitaliebröderna, Östersjöns sjörövare, och Stockholm blev ett piratnäste.
Käpplingen?
Käpplingen var vid denna tid en kal holme där fiskare från skärgården och Åland hade sina bodar. Nybroviken löpte upp mot dagens Stureplan och kallades Ladugårdlandssviken, där namnet kommer från kungsgårdarna på vår tids Östermalm. Hamngatans sidogata Näckströmsgatan är namnet efter Näckströmmen som skilde holmen från fastlandet.
Bakgrund?
Stockholm hade sedan 1250-talet förbindelser med Hansan och de tyska handelsstäderna. Kontakterna föranledde stor invandring av tyska handelsmän och administratörer. Snart utgjorde tyskarna det ledande skiktet i staden. De flesta hantverkare däremot var svenskar. 1348/-49 tillkom Magnus Erikssons stadslag för att bromsa det tyska inflytandet över stadsstyrelsen. Den tyska dominansen kulminerade när Albrekt av Mecklenburg valdes till Sveriges kung 1364.
Oro i staden?
Svenska stormän som ville ha bort Albrekt allierade sig med drottning Margareta (på bild). Det slutade med spänningar mellan tyskar och svenskar i Stockholm. I ett försök att nå en överenskommelse om makten i Stockholm inbjöds representanter från staden att möta ledande svenskar i Tälje (Södertälje). Någon överenskommelse nåddes inte. Stockholms representanter återvände till staden och strax därefter ökade oroligheterna i staden. Tyskarna organiserade en livvaktstyrka, hättebröderna, och började trakassera den svenska stadsbefolkningen.
Otäcka, tyska hättebröder!
”På morgonen den 12 juni låg nattens avskräde kvar i rännstenen och en frän, stickande lukt vilade över Stockholm. Rykten surrade och mycket folk rörde sig ute på gatorna och i de trånga gränderna fanns soldater och kapare. De senaste dagarna hade motsättningarna mellan svenskar och tyskar, som annars styrde staden gemensamt, ökat. En konflikt som under dagen och natten skulle kulminera och leda till en laglös period i huvudstadens historia.” Hättebröder kallades dessa tyska borgare för sina spetsiga huvor.
Den 14 juni 1389 (1392?) tågade tyska hättebröder, soldater och köpmän på Stortorget och samlades vid Kåkbrinken. En anklagelseskrift med namn på 76 svenska förrädare som skulle gripas lästes upp. En del låstes in på slottet, andra forslades till Gråmunkeholmen (Riddarholmen) för att torteras. Den 15 juni brändes en Jöns Kabbemagher och en Lars Uphughom på bål tillsammans med en Gregers Röde.
Den 17 juni, den helga lekamens natt (Helga lekamens dag är torsdagen efter första söndagen efter pingst), roddes slottets fångar över till Käpplingeholmen. Där låstes de in i en byggnad som tändes på. Vrålen från de fastkedjade männen som brändes inne på holmen ekade över Nybroviken natten till den 17 juni. Män dolda i munkjackor sågs tända på träskjulet.
Offer?
Den lägsta siffran för antalet offer under Käpplingemorden är 15, den högsta 76.
Legenden som nämns:
Det sägs att ett järtecken visade sig medan lågorna steg mot skyn på Käpplingeholmen. Ett fruktansvärt oväder bröt ut, åskan dånade, blixtar flammade och staden dränktes i ett skyfall så att ingen vågade ge sig utanför dörren förrän det var över.
Början och slutet?
Kalmarunionen kom att inledas och avslutas med massakrer: Käpplingemorden och Stockholms blodbad.
CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor. Fortfarande!
Källor:
wikiwand.com
redviking.se
sv.wikipedia.org
ne.se
biblioteket.stockholm.se
svd.se
Blogginlägget nedskrivet 10/6-20
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).