Jul, jul, julmånaden och det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vastena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.
Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.
Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.
Om att Tomten finns? Sanna. 😛
Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”
I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon. Se bilden!
Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut.
SVENSK VÄ’TTE?
Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.
Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.
De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.
Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…
Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.
De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur.
Förhistorisk tomte?
Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den är en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.
Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.
Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild den troliga Tomten. 🙂
Julklapparna?
Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”. På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom.
Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.
Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.
Varför firar vi – jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Datum är dock okänt.
Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.
Julskyltning?
Ordet skyltning, att visa på vad som fanns att köpa i affären i vår mening började att förekomma i vårt land vid mitten av 1800-talet. Då kunde man göra tillräckligt stora glasskivor och ljus. Men det är först när vi fick gaslampor som de stora skyltfönstren fick sitt verkliga genombrott, nu är det möjligt att se in bland de utställda sakerna även på kvällarna.
Tidigt julkort
Dock kommer det verkliga genombrottet för affärernas julskyltning att ske på 1890-talet i samband med elektricitetens spridning. I Göteborg rekommenderar jag en affär i centrum, NK, som varje år julskyltar i skyltfönster med tomtar och annat, som en vacker julsaga, med rörliga figurer…
Tips julglögg från 1870
1 liter
Ingredienser
ingefära, en bit
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kardemummakärnor, krossade
20 st kryddnejlikor
5 st kanel, i bitar
1 dl vodka
1 st pomeransskal
enkelt rödvin, en hel flaska
sötmandel och russin
3 dl strösocker, ca
Tillagning: 15 minuter + tid att dra
1 Börja med att krossa kardemumman i en mortel och bryt sönder kanelen.
2 Lägg i kryddorna i en glasburk (helst med lock), häll över spriten.
3 Låt burken stå över natten så att kryddsmaken dras ut ordentligt.
4 Sila ifrån kryddorna.
5 Skålla och hacka mandeln.
6 Häll vinet och spriten i en kastrull.
7 Blanda i socker, vaniljsocker, mandel och russin.
8 Låt glöggen bli het, men aldrig koka.
OBS! Man kan blanda vin, kryddextrakt, socker och vaniljsocker medan drycken är kall och förvara blandningen i högst två veckor. Mandel och russin läggs då i först när glöggen värms för att drickas.
FILM OCH TV
Tomten – en vintersaga
https://www.youtube.com/watch?v=3BVzYcuVg-c
TV?
Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2019!
Marianne Mörck blir årets julvärd i SVT på julafton. Ett axplock av alla program.
Julafton:
Kalle Anka och hans vänner 2019
Julaftonens verkliga klassiker.
SVT1 den 24 december klockan 15.
Kan du vissla Johanna?
Berra är sju år och adopterar en morfar (Per Oscarsson). Sedan 1994.
SVT 24/12 kl 16.10.
Julkonsert med Adolf Fredriks musikklasser
Programmet visas på SVT1 den 24 december klockan 18.20.
Karl-Bertil Jonssons julafton 2019
Per Åhlin och Tage Danielssons svenska julklassiker.
SVT1 den 24 december klockan 19.05.
Svensson, Svensson.
Programmet visas på SVT1 den 24 december klockan 21.00.
Detta är del 4 – 18/12, och det sista. Hoppas ni alla får en fin ❤ julhelg.
Tänd ett ljus och låt det brinna
låt aldrig hoppet försvinna
det är mörkt nu
men det blir ljusare igen.
Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se
land.se
aftonbladet.se
svt.se
youtube.com
Zenzationella Människor Et Facto 