Hugo Alfvén, en av Sveriges främsta nationalromantiska tonsättare och dirigenter… Del 1-2

Kompositören Hugo Alfvéns musik har alltid haft många fans, världen runt. En del äldre hårdrockintresserade minns kanske Deep Purple-albumet ”Made in Japan”, från 1972 där gitarristen Ritchie Blackmore i låten Lazy plötsligt börjar spela ”Swedish Rhapsody”. Alfvén må även ha haft ett stormigt liv och var inte en föregångsperson på alla sätt, men hans musik lever i alla fall vidare och hans levnadsöde kommer säkert att fascinera människor även i framtiden.

Vem var Hugo?
Hugo Emil Alfvén, född 1 maj 1872 i Stockholm, död 8 maj 1960 i Falun (då boende i Tibble i Leksand), var en svensk tonsättare, violinist, dirigent och målare. Han var son till skräddarmästaren Anders Alfvén (död 1881) och Lotten Axelsson Puke (död 1913). Han var farbror till plasmafysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvén och farfars bror till författaren Inger Alfvén.

Uppväxt och början med studierna:
Alfvén växte upp i Stockholm och han började i unga år spela piano, men övergick till fiolen som skulle bli hans huvudinstrument. Samtidigt ägnade sig han sig åt målning. Han bedrev 1887–91 studier vid Musikkonservatoriet i Stockholm. Han erhöll statsstipendium 1896 och 1899 samt Jenny Lind-stipendiet 1900. Han studerade violin för Johan Lindberg och harmonilära för Aron Bergenson. Dessutom studerade han måleri.

1890–1901 var Alfvén violinist i Kungliga Hovkapellet. Parallellt med tjänstgöringen i Hovkapellet bedrev han 1887–1890 privata studier i violin och i komposition. Han gjorde en studieresa 1897–98 till Berlin, Bryssel och Paris och 1900–1901 till Berlin, Klampenborg och Rom. I Bryssel studerade han violin för César Thomson. Åren 1901–02 studerade han dirigering i Dresden.

År 1903 reste han till Spanien, Italien, Danmark (Skagen), München och Wien. Samma år valdes han till lärare i kontrapunkt, komposition och instrumentation vid Musikkonservatoriet i Stockholm, men tillträdde aldrig tjänsten. Alfvén fick statsstipendium för tonsättare 1906–1910, och blev filosofie hedersdoktor i Uppsala 1917.

1904 blev Alfvén dirigent för Siljansbygdens körförbund och bildade Siljanskören vars dirigent han var till 1957. År 1910 utnämndes han till director musices vid Uppsala universitet och ledare för Kungliga Akademiska Kapellet. Han efterträdde samma år som Orphei Drängars dirigent, där han kvarstod som dirigent till 1947. Mera år som dirigent på olika platser. Berest och – fina utnämningar.

Hugo Alfvén, Swedish Rhapsody No 2, op 24 Uppsalarapsodi
https://www.youtube.com/watch?v=4en6LVLrO9E

Alfvéngården
http://www.alfvengarden.se/alfvengarden/

Som orkesterdirigent framträdde Alfvén mestadels med egna verk bland annat i Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Wien, Boston, Philadelphia och London.

Ekonomin?
Alfvén hade under nästan hela sitt liv ekonomiska svårigheter på grund av sin oförmåga att hushålla med pengar. Därför var han beroende av de många beställningar han fick på specialskriven musik, men hävdar i sina något tillrättalagda memoarer att han hellre skulle ha använt sina krafter till att skriva fler symfonier. Han drabbades upprepade gånger av överansträngningssymptom när han arbetat hårt med sina beställningsuppdrag i sista stund.

Fortsättning i del 2, med mer privatliv, äktenskap och – sin sista tid….

Källor:
sv.wikipedia.org
alfvensallskapet.se
levandemusikarv.s
alfvengarden.se
marie-kroyer.dk
sverigesradio.se
forum.genealogi.se
youtube.com

Blogginlägget nedtecknat i juni-2019.