Hugenotter (franska huguenot) var rakt på sak – benämning på protestanterna i Frankrike (från ca 1550). Det var de franska kalvinister som levde under och efter de franska religionskrigen. Hugenotterna förföljdes av den franska staten/kronan och katolska kyrkan. Efter upphävandet 1685 av ediktet i Nantes, som gett dem viss religionsfrihet, lämnade mer än 300 000 hugenotter landet. Ett hundratal kom under 1600-talet till Sverige. Hugenotterna i Frankrike fick full religionsfrihet först i och med franska revolutionen 1789.
Ursprunget?
Ordet hugenotts ursprung är oklart men det anses vara en förvrängning av tyskans Eidgenossen, ”edsförbundare”, som anhängare till det schweiziska edsförbundet kallade sig. Det kan också vara knutet till namnet Besançon Hugues, en schweizisk frihetskämpe som levde i början av 1500-talet.
Andra menar att ordet hugenott antingen är diminutiv av Hugon eller kommer av Le roi Huguets. Hugon är en plats i Tours där hugenotterna i staden brukade träffas och som enligt folktron hemsöktes av kung Hugo Capets vålnad.
Som mest fanns det omkring 2 miljoner hugenotter i Frankrike, vilket ska jämföras med runt 16 miljoner katoliker. Kalvinismen attraherade framförallt hantverkare, butiksägare och affärsmän men även delar av adeln, bland andra bourbonerna med Henrik av Navarra.
Till Sverige?
Av de cirka 2000 hugenotter som utvandrade till Skandinavien kom de flesta till Danmark vars drottning var reformert. Ett hundratal kom till Sverige, bl.a. familjerna Langlet, Laurent, Richert, Bedoire, De la Chapelle, De Laval, Toutin, Roquette/Hägerstierna och Adlercrona/De Flon.
Majoriteten var hantverkare och affärsmän. Några kom hit på initiativ av svenska adeln och kronan som efterfrågade deras yrkeskunskaper. Det gäller till exempel arkitekten Simon de la Vallée och läkaren Grégoire François Du Rietz.
Någon religionsfrihet för de reformerta (eller för katoliker) fanns inte i Sverige, allt skulle inordnas i den lutherska läran. Privat, inom familjen, fick de dock utöva sin religion om de ej i tal eller skrift spred sin lära.
På 1660-talet slog sig hugenotterna i Stockholm samman och bildade något som kan liknas vid en församling. Trots att det var förbjudet hade de sammankomster i privata hem. Vid ett flertal tillfällen blev de ställda inför rätta och bötfällda för gudstjänstbruk. Hugenotterna var ofta intresserade av arkitekturteori och av att bygga idealstäder.
Deras kors?
Hugenottkorset är en korsmodell som ibland används bland de franska protestanterna. 
Under religionskrigen ville protestanterna använda ett kors för att visa sin kristna tro, men en korstyp som var mycket olik det latinska korset för att särskilja sig från den katolska kyrkan. Man valde därför ett malteserkors som fick en utformning som påminner om fyra pilar som pekar mot centrum. Detta uttolkas som de fyra evangelierna.
Krigen?
Hugenottkrigen (franska: Guerres de Religion) kallas de åtta religionspolitiska konflikterna mellan reformerta protestanter (hugenotter) och katoliker i Frankrike under den andra halvan av 1500-talet.
Under Bartolomeihelgen i augusti 1572 mördades 30 000 – 40 000 hugenotter. Sedan utbröt rena religionskrig. Hugenottkrigen – 2–4 miljoner omkomna.
Källor:
sv.wikipedia.org
historiskt.wordpress.com
ne.se
pastorcastor.se
sjalaspis.blogspot.com
Zenzationella Människor Et Facto 