Man tror detta började senast – 12 000 år f.Kr. , sedan dess har människan försökt förlänga hållbarheten på mat. Man spred ut säd i solen och gned in köttet med salt. Långt senare uppfanns konservburken, som minskade svälten bland soldater.
Namnet?
Konservering (av konservera, av latin conse’rvo ’bevara’, ’vidmakthålla’), metod att förbättra ett livsmedels hållbarhet utan att nämnvärt försämra dess kvalitet.
Vem och vad?
Idén om att konservera i glas och på burk kommer ursprungligen från Napoleon. Han utlyste år 1800 en belöning till den som uppfann en metod som kunde bidra till att förse hans soldater vid fronten med mat.
Konditorn Nicolas François Appert experimenterade i åratal och vann 1809 pris för detta. Han fyllde kött, ägg, grönsaker, mjölk och färdiglagade rätter i glas, som han förseglade med korkar. Glasen packades in i linne och kokades. Appert tog patent på sin uppfinning, men nackdelen var att glasen var tunga och svåra att transportera till fronten.
Landsmannen Pierre Durand kom året efter med idén att använda burkar av tenn, som inte lika lätt gick sönder. Idén spred sig, och burkarna gjordes senare av stål och bleck.
Vad är konservering? Fakta?
Konservering är behandling och förberedande av livsmedel eller andra produkter eller föremål för att förlänga hållbarheten. För detta ändamål kan man använda olika typer av konserveringsmedel. Konservering av livsmedel används för att förlänga produktens hållbarhet, genom att göra så att förstörelseprocesserna går långsammare och därmed behålla livsmedlets kvalitet.
Och – konservering innebär även att vårda och bevara kulturhistoriskt värdefulla föremål samt att genom olika metoder rengöra, stabilisera och tillgängliggöra dessa.
Källor:
illvet.se
sv.wikipedia.org
ne.se
kalmarlansmuseum.se
Zenzationella Människor Et Facto 