Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3100 inlägg. Våga lär mer år 2023!


Veckonytt om julen och dess traditioner, följ allt kring tomten m.m. del 4 av 4.

Santaclause (2)

Jul, jul, julmånaden och det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vastena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.

Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.

Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.

tomteverkstad

Tips julglögg från 1870
1 liter
Ingredienser
ingefära, en bit
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kardemummakärnor, krossade
20 st kryddnejlikor
5 st kanel, i bitar
1 dl vodka
1 st pomeransskal
enkelt rödvin, en hel flaska
sötmandel och russin
3 dl strösocker, ca

Tillagning: 15 minuter + tid att dra

1 Börja med att krossa kardemumman i en mortel och bryt sönder kanelen.
2 Lägg i kryddorna i en glasburk (helst med lock), häll över spriten.
3 Låt burken stå över natten så att kryddsmaken dras ut ordentligt.
4 Sila ifrån kryddorna.
5 Skålla och hacka mandeln.
6 Häll vinet och spriten i en kastrull.
7 Blanda i socker, vaniljsocker, mandel och russin.
8 Låt glöggen bli het, men aldrig koka.

OBS! Man kan blanda vin, kryddextrakt, socker och vaniljsocker medan drycken är kall och förvara blandningen i högst två veckor. Mandel och russin läggs då i först när glöggen värms för att drickas.

Om att Tomten finns?
Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”

I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon. Se bilderna bredvid!

tomw

Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han har sedan händelsen varit försiktig med att gå ut på julafton.  Se bilder med detaljerna.

Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.

jolasveinar_alla

De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur. Bilden ovan.

Förhistorisk tomte?
Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den är en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.

Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.

Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. Bild här!

Homo floresiensis

Julklapparna?
Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”. På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom.

Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.

aftonjul

Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.

jesuss

Varför firar vi – jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

TV?
Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2018!

write-a-letter

SvT1:
Julafton:
14.25
Tomten – en vintersaga
15:00, en klassiker.
Kalle Anka och hans vänner
16:10.
”Kan du vissla Johanna?”

18.45
Julkalendern: Storm på Lugna gatan
19.00.
Karl-Bertil Jonssons julafton
Per Åhlin och Tage Danielssons svenska julklassiker.
20.00
Svensson, Svensson.
20.30
Änglagård

SvT2:
20.00 Julkonsert – 1½ timma.
TV3:
10.25 Hook, äventyrsfilm

TV4:
Julafton.
20.00. Christmas night: En julkonsert.
Magnus Carlsson, Elisa Lindström, Tommy Nilsson och Sofia Källgren gör en stämningsfull konsert.
21.30. Tomten är far till alla barnen
23.55. Ett päron till farsa: Nästa generation

Detta är del 4 – 20/12, och det sista. Hoppas ni alla får en finjulhelg.

Tänd ett ljus och låt det brinna
låt aldrig hoppet försvinna
det är mörkt nu
men det blir ljusare igen.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se
land.se
aftonbladet.se
svt.se