Hon är en av våra mest folkkära artister Louise Hoffsten, som nu medverkar i ”Så mycket bättre”, artisten som finns så mycket berätta om. Hon är dotter till Gunnar Hoffsten och är gift med skådespelaren Dan Bratt, som även är röstregissör.
Mer fakta?
Anna Viktoria Louise Hoffsten, född i september 1965 i Linköping, 53 år – en sångerska, kompositör, sångtextförfattare, munspelare och filosofie hedersdoktor vid Linköpings universitet. Bor i dag i hus i Enskede gård.
Hur började det?
Hoffsten föddes och växte upp i Linköping fick tidigt kontakt med musiken då hennes far Gunnar var orkesterledare och spelade trumpet och piano. Fadern hade också två musikaffärer i Linköping, Speldosan och SkivCity. Louise har beskrivit sig som autodidakt, med sin far som sin musikaliska skola.
Varför hon började?
”Det var faktiskt för att min mamma kunde väldigt många snapsvisor, och det var på så sätt som jag började sjunga, med snapsvisor. Och då hörde pappa att jag sjöng ”rent”, som han sa, och började lära mig olika evergreens, medan mamma fortsatte lära mig snapsvisor.”
Louise gillade tidigt uppmärksamhet och att uppträda, och hade i yngre år planer på att bli skådespelare. I skolan var hon med i ett punkband kallat Mer Kött för att få spela trummor. Hon fick snart börja sjunga i det lokala bandet Dyzenteri, och hon har sagt att innan hon slog igenom hade hon sjungit i ”alla band som jag fick tag på” i Linköping.
Hon pluggade även en tid som utbytesstudent i USA och sökte även till scenskolan i Malmö. Louise blev 1986 sångare i bluesrockgruppen Sky High och medverkade på bandets album Humanizer som kom 1987. Hon lämnade dock bandet och spelade 1987 in sin första soloskiva, Genom eld och vatten, som innehåller några låtar som hon själv varit delaktig i att ha skrivit. Under 1988 turnerade hon i Sverige med ett eget band.
Kuriosa?
1989 hade Hoffsten en biroll som sångerska i filmen 1939 och hon sjöng även filmens titellåt som hamnade på svensktoppen. Hon åkte 1991 till Memphis, Tennessee, där hon spelade in albumet Message of Love på vilket bland andra Bonnie Raitts band och Kim Wilson från The Fabulous Thunderbirds medverkade. Hon deltog i krogshowen Lovers & Covers på Hamburger Börs 1992.
Louise Hoffsten – Fångens klagan – Nyhetsmorgon (TV4)
https://www.youtube.com/watch?v=K9DISPx9niU
Louises stora genombrott kom 1993 med albumet Rhythm & Blonde och hon tilldelades en Grammis och Rockbjörnen som bästa svenska kvinnliga artist detta år. Hon testade på Tyskland och USA.
Sjukdom?
Före USA-resan hade hon gått igenom en skilsmässa från sitt första äktenskap. Hon hade även känt av yrsel och domningar och därför genomgått olika medicinska undersökningar. När hon kom tillbaka till Sverige väntade beskedet att hon hade multipel skleros. Hon var med i ”Stjärnorna på slottet” där hon berättade om hur hon lämnades för en annan kvinna – något som kan ha utlöst hennes ms-sjukdom.
”Det var det mest förnedrande jag varit med om, det mest smärtsamma.”
Bok och fortsättning…?
1998 utkom Louises självutlämnande bok Blues, i vilken hon beskriver hur hon drabbas av och försöker hantera sjukdomen ms, arbetet med USA-lanseringen och en djup depression med självmordstankar. Med boken följde även en cd-skiva, Courtstone Blues.
Samma år läste hon in barnsagan Tilde & Tiden och medverkade på samlingsalbumet Den Flygande Holländaren 2. Hon kämpade samtidigt med sjukdomen, och tvivlade på en fortsatt karriär med musiken. 1999 besökte hon ett nunnekloster i Israel, med funderingar om att bli nunna som ett sätt att fly från sitt dåvarande tillstånd. Efter att ha pratat med nunnorna i klostret kom hon fram till att hennes kall var att sjunga. Visste du det?
Album, låtar och hon sjöng år 2000 Dylans låt ”What Good Am I?” i den musikaliska Dylan-hyllningen. 2003 gifte hon sig med skådespelaren Dan Bratt, som hon fick en son med. Adrian ca 14 år.
Louise Hoffsten, Långholmen -91, Lasse liten blues
https://www.youtube.com/watch?v=L80lC_zlLxE
Då posten gav ut ett frimärkshäfte, Rock 54-04, för att fira att rockmusiken i Sverige fyllde 50 år under 2004 blev Louise Hoffsten frimärke. Under 2005–2006 uppträdde hon i showen Ung rebell, rockens kvinnor. 2008 kom att bli ett år med ett flertal artistsamarbeten och konserter.
2011 deltog hon i tv-programmet Stjärnorna på slottet och 2012 var hon med i Körslaget med en kör från sin hemstad Linköping och slutade tvåa. Hon gick direkt till final i Melodifestivalen 2013 med låten ”Only the Dead Fish Follow the Stream”, som slutade på en femteplats. Några veckor senare gick låten in på Svensktoppens tredjeplats och låg sammanlagt tjugotre veckor på listan. 2015 kom självbiografin En näve grus skriven tillsammans med Lena Katarina Swanberg.
Några av priser hon fått?
1991 – Ulla Billquist-stipendiet, 1993 – Grammis som ”Årets kvinnliga pop/rockartist” för Rhythm & Blonde, 1993 – Rockbjörnen som ”Årets svenska kvinnliga artist”, 1996 – Karamelodiktstipendiet, 2001 – Cornelis Vreeswijk-stipendiet, 2005 – Hedersdoktor vid Linköpings universitet, 2010 – Evert Taube-stipendiet och 2014 – Ejnar Westling-stipendiet.
2017 berättar hon om sin sjukdom, och har kämpat sig ut på turné efter turné och berättar att sjukdomen är under kontroll: ”Den är i schack nu. Jag får mediciner som ska bromsa det hela. Men jag tror att bästa medicinen är att få göra sådant man tycker är roligt. Sedan är motion viktigt.”
På en bild ser vi henne halvnaken med sin man. Det kommer utav – Svenska Kalenderflickorna. Klubbnamnet är hämtat från det faktum att 1,6 miljoner svenska kvinnor är över 45 år. Pengarna från försäljningen gick till satsningar på det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och läkarutbildning.”
En engagerad artist med power och munspelet i bakfickan. ❤
Källor:
sv.wikipedia.org
tv4.se
expressen.se
corren.se
storateatern.se
hemmets.se
youtube.com
hitta.se
aftonbladet.se
Zenzationella Människor Et Facto 