Att ett land har en flagga som symbol har blivit så vanligt, att det numera nästan ses som en del i steget mot suveränitet för nya länder att anta en flagga. Samtliga självständiga stater i världen har idag en flagga. Flaggan som enande symbol blev vanlig i slutet av 1700-talet. Självständigheten efter den amerikanska revolutionen – och franska revolutionen år 1789 – markerade att staten inte längre var furstens privata egendom utan grundad på landets medborgare.
En form av nationsflagga användes av handelsrepublikerna Genua och Venedig i början av 1200-talet. Genom att segla under furstens flagg visade man att fartyget också stod under hans beskydd. Av nuvarande nationsflaggor är den danska Dannebrogen, dokumentariskt belagd från 1397, troligen den äldsta. Läran om flaggor och fanor kallas vexillologi.
Sveriges flagga? Hur uppstod den och färgerna?
Först lite fakta – den är världens näst äldsta flagga. Den ska alltid ha proportion 5:8. Endast militären och konungen får använda den tretungade svenska flaggan. De officiella färgerna i Sveriges flagga är “ljust mellanblå” och “guldgul”. Sedan 1982 är det inte olagligt att flagga när man vill eller att glömma ta ner flaggan.
Historien bakom?
Det som karaktäriserar den svenska flaggan är det gula korset ovanpå blå bakgrund. En del historiker hävdar att Sveriges flagga härstammar från Karl Knutsson Bondes personliga sigill medan andra hävdar att det rör sig om en motståndsflagga gentemot Danmark.
Detta var på mitten av 1400-talet och det som talar för denna teori är det faktum att Karl Knutsson Bondes färger anses ha varit gul och blå. I hans personliga sigill finns där en del som liknar ett gult kors. Sverige låg dessutom i krig med Danmark under den här perioden och därför är det inte orimligt att kungen valde en snarlik flagga, fast med sina egna färger.
Under det nationalromantiska slutet av 1800-talet hade flaggandet blivit betydligt vanligare. Det var först nu som den svenska flaggan började användas vid diverse allmänna tillställningar, inte bara som en symbol för staten och dess maktutövning. Flaggan kom att bli en symbol för fosterlandet.
Men ursprunget för denna folkliga flaggning var kungligt. Prins Oskar (sedermera Oskar II) hade hissat flaggan på sommarslottet Sofiero utanför Helsingborg redan på 1860-talet. Sedan han flyttat in på Stockholms slott 1872 började han också flagga där. Bruket spreds över landet, nu skulle det flaggas vid alla möjliga festliga tillfällen. Färgerna ljusades upp.
Helsingborg var också födelseplatsen för en annan viktig händelse i den svenska flaggans historia. Här bodde nämligen en flaggintresserad man vid namn Oscar Tapp. Han ansåg att den svenska flaggan var på tok för dyster. Den blå bottenfärgen var vid den här tiden betydligt mörkare än dagens och det gula korset gick snarast i orange.
Lagom till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse 1894 kunde Tapp hissa sin betydligt gladare nyskapelse på fästningstornet Kärnan mitt i staden. Denna ljusare flagga blev en succé och kom bland annat att dominera flaggningen vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm tre år senare.
Lagstiftningen?
I början av 1900-talet fanns således en rad olika varianter på den svenska flaggan. Detta kunde statsmakterna inte stilla åse. Man ingrep och skapade genom flagglagen 1906 ordning i kaoset. Lagen omarbetades senast 1982 och där anges att den svenska flaggans färger ska vara ”ljust mellanblå på fälten och guldgul på korset”.
Vi vänder oss utomlands, fem länder, spännande tydningar. 🙂
Bangladesh:
Deras flagga består av en röd skiva som vilar på en grön bakgrund något närmare den inre kanten än den yttre. Det röda symboliserar den uppåtgående solen, men även det blod som offrades för självständigheten. Det gröna står för den frodiga naturen. Flaggan bygger på en tidigare flagga som användes under självständighetskriget 1971, där en karta över landet ingick.
Israel:
Deras flagga är vit med två blå band och en centralt placerad davidsstjärna. Stjärnan har varit en judisk symbol sedan medeltiden, och utformningen med de två blå ränderna mot vit botten bygger på den traditionella judiska bönemanteln tallit. Flaggan antogs 1948 och den blå färgen kommer från den mycket gamla textilfärgen tekhelet, och som användes för att färga in de rituella tofsar (tzitzit) som alla manliga judar skulle bära. Tofsarna knyts kring hörnen på bönemanteln tallit. Färgen utvanns av en särskild snigel som på hebreiska kallas hilazon. Färgen har haft mycket stor symbolisk betydelse för judendomen och användes redan i templet i Jerusalem, bland annat för översteprästens yttre kläde.
Den här textilfärgningsmetoden har egenskapen att nyansen påverkas i hög utsträckning av om tyget utsatts för solljus eller inte, vilket gör att nyansen kan variera från ljusblått till mörklila. Detta fenomen kan eventuellt vara en förklaring till varför många äldre israeliska flaggor varierar så pass mycket i nyans.
Japan:
Deras flagga är vit med en röd rund skiva som symboliserar den uppgående solen. Flaggan antogs första gången i januari 1870 då den hade proportionerna 7:10. Utseendet fastställdes 1999 då proportionerna ändrades till 2:3.
Flaggans officiella namn är nisshoki eller ”solflaggan”, men de flesta använder namnet hinomaru, ”solens skiva”, som egentligen refererar till den röda solskivan. Symbolens ursprung är okänt, men man vet att krigadeln buke ofta målade liknande symboler på solfjädrar redan på 1200-talet. Den tidigaste bekräftade förekomsten av själva flaggan var slaget vid Sekigahara 1600, där den var en befälssymbol hos trupperna som kämpade för shogunen av Tokugawaätten.
Flaggans vita bakgrund står för renhet och ärlighet, och den röda färgen kan tolkas som en symbol för upplysthet, integritet och värme.
Sydafrika:
Sydafrikas flagga antogs i april 1994 och har formgivits av den sydafrikanske statsheraldikern Frederick G. Brownell. Tidigare hade man bett allmänheten att komma med förslag på en ny flagga, men man ansåg att inget av de inlämnade förslagen var tillräckligt bra.
Flaggan har två lika breda röda och blå band delade av ett grönt liggande gaffelkors (det som ser ut som ett horisontellt Y) vars armar slutar på kortsidan. Mellan armarna finns ett svart triangel som skiljs från armarna av smala gula band. De röda och blå banden separeras från det gröna bandet av smala vita band.
Det röda, blå och vita skall symbolisera landets europeiska arv, då dessa färger förekom i de båda boerrepublikernas flagga och dessutom återfinns den i brittiska flaggan. Grönt, gult och svart har hämtats från befrielserörelsen ANC:s flagga, som antogs 1917. Gaffelkorset står för att Sydafrikas europeiska och afrikanska rötter förenas inför framtiden. Proportionerna är 2:3.
Etiopien:
Deras flagga är horisontellt tredelad med band i grönt, gult och rött. Mitt på flaggan finns en blå cirkel med ett gult pentagram. Flaggan antogs i februari 1996 och har proportionerna 1:2. Färgerna i Etiopiens flagga blev under 1900-talet symboler för den afrikanska frigörelsen från de gamla kolonialmakterna, och kallas (tillsammans med svart) för de panafrikanska färgerna.
På Jamaica sågs Etiopien från kejsar Haile Selassies trontillträde 1930 som ett politiskt och religiöst föredöme, och via den jamaicanska tolkningen har färgerna också kommit att symbolisera rastafarirörelsen. I den ursprungliga etiopiska tolkningen står grönt för jorden och framtiden, gult för fred och kärlek, och rött för styrka. Symbolen i mitten av flaggan symboliserar enighet och mångfald. Färgerna tolkades ursprungligen även som en symbol för den heliga treenigheten, och dessutom för landets tre provinser.
Färgerna grönt, gult och rött användes för första gången 1895 av kejsar Menelik II (1889-1913). Till en början användes tre separata vimplar istället för en rektangulär duk, ursprungligen med den röda färgen överst. Den nuvarande etiopiska flaggan antogs 1991 efter att den socialistiska Menghistu-regimen störtades. Många etiopier erkänner inte den nya flaggan med den blå skivan och pentagrammet, utan använder den tidigare flaggan.
Så bakom alla en historia, alla vars färger har sin betydelse.
Källor:
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
popularhistoria.se
swedishnomad.com
riksarkivet.se
Zenzationella Människor Et Facto 