Enligt en del teorier uppstod universum genom den ”stora smällen” för mellan 10 och 25 miljarder år sedan. Teorier som kan stämma. Man beräknar att jorden är 4,6 miljarder år gammal. Det dröjde länge innan liv uppstod. Med nutida teknik kan man få ut mycket av de fynd man upptäcker. Denna kallas då – Rudolfmänniskan (Homo rudolfensis) och är benresterna från fynd KNM ER 1470, varför den ibland också kallades 1470-människan. Relationen mellan Homo rudolfensis och den samtida Homo habilis är oklar och omstridd.
Redan på 1970-talet hittade man en skalle från vad vissa paleontologer gav namnet homo rudolfensis och de menade då att fanns ytterligare en art av människosläktet. Inte förrän det nya fyndet dök upp verkar det som om man kan acceptera att det faktiskt fanns ytterligare en art.
Det första fyndet hittades av Richard Leakey, son till Louis och Mary Leakey, man fann 1967 i en stor samling fossil öster om floden Rudolf i norra Kenya. Över 40 Australopitheciner och många stenverktyg hittades på denna plats, i Koobi Fora vid Turkanasjön i Kenya. Vad som gör detta fynd så intressant är att det återfanns under ett 1 meter tjockt lager av vulkanisk aska.
Sjön hette tidigare Lake Rudolf, vilket har gett Rudolfmänniskan dess namn. Man beräknar åldern på fynden till mellan 1,8 och 2,5 miljoner år. Nya fynd upptäckta 2007 och 2009 presenterades i 8 augusti 2012 i en grupp ledd av Leakey. Fynden är från ett ansikte och två käkben med tänder och stärker hypotesen om Rudolf-människan som en separat underart. Det är ändå inte klart att så är fallet, eller om fynden bör klassificeras som homo habilis.
De nya fynden i norra Kenya sägs visa på att en av våra tidigaste släktingar levde sida vid sida med en annan människoart. Fynden, där man analyserat skallrester från norra Kenya, betyder att vi sannolikt måste rita om vårt stamträd.
Storleken på den nya, gamla människan?
H. rudolfensis blev ca 155 cm lång och hade en hjärnvolym på mellan 600 och 800 kubikcentimeter. De starkt byggda människorna utvecklade ett starkt bett, för att kunna anpassa sig till miljön som ofta förändrades. Ett starkt bett var en förutsättning för att under torka kunna byta till hårdare födotyper. H. rudolfensis antas redan då ha utvecklat verktygskulturer. Med skarpkantade stenar kunde de då skära upp kadaver och kroppar och därmed erövra helt nya näringskällor. En del forskare tror att H. rudolfensis lämnade Afrika och spred sig vidare. Karta över Kenya, inringat för fynd – H. rudolfensis.
Ansiktet verkade vara av en ung, en teammedlem. Experten Fred Spoor, beskrev ansiktet som ”oerhört platt”, med en rak linje från ögonhålan till framtand. De käkben som verkade matcha var också kortare och mer rektangulära än kända H. habilis prover. Den första människan av sorten Homo var just Homo habilis. Att Afrika har haft en central position för människans ursprung är svårt förneka, och det kan vara Rudolf-människan som skulle kunnat uppehållit sig i södra Europa och sedan återinvandrat till Afrika som i viss mån skulle kunna bryta mönstret!
2010 kunde man med DNA-teknik visa att en liten skelettdel från ett fynd i Sibirien visa att ytterligare en människoart funnits på jorden så sent som omkring 40 000 år sedan. Eftersom även neandertalarna och rester av Homo erectus fanns kvar då levde alltså fem människoarter sida vid sida vid denna tid! Andra rön från 2012. För ca 50 000 år sedan fanns människor i Europa och Asien: i öster fanns Denisova-människorna, mörkhyade, brunögda och med svart hår, som så småningom dog ut. Bild Denisovar överst.
För några år sedan upptäckte en forskargrupp att den lilla flickan från Denisova tillhörde en tidigare helt okänd sorts människa. Ryska arkeologer hade hittat en liten benbit av ett lillfinger och två kindtänder i en grotta i södra Sibirien. Men det var dna-analyserna som visade att det var en flicka och att hon varken tillhörde neandertalarna eller oss moderna människor. Hon var något helt annat. Det enda fynd som säkert har gjorts är de ovan från en grotta i Altaibergen.
Minst en gång har en Denisovamänniska och en modern människa fått barn tillsammans. Sannolikt i Sydostasien. Dna-spåren antyder att det var en manlig Denisova och en kvinna från vår sort. Ättlingar till detta barn lever fortfarande på Papua Nya Guinea. Där består nutida människors dna till omkring 6 procent av Denisova-dna.
Slutligen av detta spännande är vad förkortningarna betyder. Homo habilis – kallad Den händiga människan. Homo sapiens – kallad Den kloka människan. Benämningen på oss, moderna människor. Neanderthalare och Cro-Magnon tillhör även de Homo sapiens.
Källor:
sv.wikipedia.org
Vetenskapsradion
(Sveriges Nyheter)
ne.se
getsemane.se
larshammaren.se
dn.se
Zenzationella Människor Et Facto 