Kai får mig tänka på schlager, som yngre var jag osäker om det var en man. Men detta namnet, Kai Gullmar, var pseudonym för Gurli Maria Bergström, född den 2 april 1905 i Sundsvall, död den 25 mars 1982 i Stockholm, som då var en svensk schlagerkompositör, sångare och skådespelare. Gullmar var en av 1900-talets mest produktiva kompositörer. Hon skrev mer än 500 melodier, flera odödliga örhängen. Hon bröt mot konventionerna med att klä sig som man och leva öppet som homosexuell. Starkt gjort! Minnen med, Swing i magistern, Med dej i mina armar, Regntunga skyar och Solen lyser även på liten stuga.
Kai Gullmar föddes som dotter till direktör Karl Bergström (med smeknamnet Kol-Kalle) och hans hustru Lydia, född Lax. Fadern drev kol- och kokshandel, modern hade en kaférörelse.
Redan från barnsben var Gullmar en kavat och orädd flicka. Hon var med i en racerbåtstävling och vann första pris och som 12-åring gjorde hon scendebut i ”Barnens revy” spelandes munspel. Genom Sundsvalls spirande nöjesliv kom hon tidigt i kontakt med både dansmusik och film, varvid hon resolut bestämde sig för att det var inom nöjesbranschen som hon ville arbeta. Utbildad kontorist, efter föräldrarnas vilja.
Redan som barn lärde hon sig även att spela piano. 1924-1925 skickades hon till London på handelsutbildning. Hon fick under tiden där smak för tidens engelska och amerikanska dansmusik, och dansade på Savoy Hotel till Jack Hyltons orkester. Vid hemkomsten skrev hon sin första låt med engelsk text. Hon arbetade på faderns kontor i några år, men flyttade sedan till Stockholm och fick plats som expedit i Audofons grammofonaffär.
En gång kom Greta Garbo, ”den gudomliga” nerför trappan till butiken och ville höra på skivor. ”Jag spelade upp de senaste artisterna, men Garbo var inte särskilt intresserad. Men så fick hon se pianot i vår inspelningsstudio och frågade plötsligt: Kan ni spela ‘Night and day’?’ Nja, sa jag…det är väldigt många svarta tangenter i den, men jag kan väl försöka’. Och jag kompade och Greta Garbo ställde sig framför mikrofonen och sjöng. I rummet bredvid tog Dagmar upp det hela på en mjukplatta. Och tänk! Garbo sjöng ju verkligen bra! Det sa jag till henne.
Men hon sa att sjunga, det gjorde hon bara för sitt nöjes skull. ‘Och så vill jag att ni genast förstör skivan. Jag såg nog att den röda lampan lyste’. ‘Javisst, det ska jag genast göra’, sa jag, hämtade mjukplattan i rummet bredvid och rev sönder den i Garbos åsyn. Fast nog var det synd! Annars skulle man ju haft Garbos sångröst bevarad som minne!” Kai kunde ju i alla fall skryta med att ha varit Greta Garbos ackompanjör i ”Night and day” – och hur många kan det?” Fascinerande minne!
1928 provsjöng hon för revykungen Ernst Rolf, blev antagen, och i revyn sjöng hon sången När de flaggar på slottet, är kungen i sta’n. Emellertid tog karriären slut då föräldrarna kom till Stockholm och tog med sig henne hem till Sundsvall igen. Ett år senare fick hon lov att flytta tillbaka till Stockholm. Nu fick hon plats som biträde på grammofonavdelningen i Lundholms pianomagasin. Affären hade en högtalare ut mot gatan och ibland roade sig Gurli med att själv sjunga så det hördes ut på trottoaren.
En dag passerade operadirigenten Nils Grevillius. Han gick in i butiken och frågade vem det var som sjöng så bra och övertygade den unga expediten att provsjunga på grammofonbolaget Husbondens Röst, HMV. Inspelningschefen Vera Åkerman tyckte inte att Gurli Bergström var ett särskilt spännande artistnamn. Så Gurli Maria fick bli Gullmar och till förnamn valde hon själv Kai. Hennes artistnamn blev således Kai Gullmar och med det debuterade hon som grammofonsångerska. Inspelningsdagen var den 14 februari 1931.
På nästa skiva sjöng hon den egna kompositionen Kan du inte sjunga – så vissla! där hon även svarade för texten. Men i framtiden skulle hon helst komma komponera utifrån färdiga texter och ofta i samarbete med textförfattaren Gus Morris, eller Gustaf Wahlenius som han egentligen hette. Utöver Kai Gullmar använde hon även pseudonymen d’Alvarez-Carter.
Kai Gullmars första stora succé kom 1933 med På Ancora Bar med text av Fritz Gustaf, pseudonym för Gustaf Sundelöf. Den sjöngs då in av av Karin Juel, som debuterade med den låten och kom att bli en av Sveriges första schlagersångerskor. På 1930- och 40-talen hade Kai Gullmar stora framgångar då hon samarbetade och umgicks med landets ledande artister och revymakare som Karl Gerhard och Gustaf Wally och då hennes sånger spelades in av Sveriges populäraste artister som Sven-Olof Sandberg, Ulla Billquist, Alice Babs, Sigurd Wallén, Edvard Persson, Nils Poppe, Zarah Leander, Harry Brandelius, Jahr, Sickan Carlsson, Brita Borg och många fler.
I vuxen ålder klädde hon sig mest i kostym och slips och med kortklippt kalufs. I det konventionella folkhemmet var det främst inom konstnärs- och nöjesbranschen som det gick att bryta dessa tabun. Hon stod även på sig när hon ville in vid radion och sjöng för Radiotjänsts musikchef Natanael Broman. Han sa att han inte engagerade kvinnor som sjöng som män. Men snart gjorde han ett undantag till. Kai fick göra radio tillsammans med Lennart Falk. Sammanlagt skrev Kai över 500 visor och schlagers som nämnts OCH blev den första kvinna i vårt land som komponerade populärmusik.
Sexualitet?
Hon var tidigt öppen med sin homosexualitet och hennes sång Först kommer du, sen ingenting tillägnade hon sin sista livskamrat, balettdansösen Rita Rosenberg. Hon sjöng in flera av sina melodier på skiva, medverkade i revyer och turnerade på somrarna. Hon skrev också musik till 47 svenska filmer.
De sista tio åren av hennes liv förändrades Kais tillvaro drastiskt på grund av en halkolycka som gjorde henne förlamad från midjan och nedåt. Hon drog sig då tillbaka från offentlighetens ljus, höll mest telefonkontakt med sina vänner och togs om hand av sin kära vän, Rita Rosenberg, från Danmark.
Kai dog 25 mars 1982 i en ålder av 76 år. Men musiken har aldrig tystnat. Hennes begravning ägde rum i Stockholm och som postludium spelade orgeln ”Jag har en liten melodi” – en sista leende hälsning från en människa som spritt så mycket glädje under sitt liv.
Radiomannen Bengt Haslum skrev boken ”Jag har en liten melodi” : en bok om Kai Gullmar, som utkom 1982. Den innehåller även en omfattande verkförteckning. Efter en idé av Lars Löfgren och Nils Johan Tjärnlund producerades en jubileumsutställning Swing it! Gurli Bergström blir Kai Gullmar – en kvinna i musiklivet som visades på Sundsvalls museum 2005 och på Musikmuseet i Stockholm 2006.
Citat Kai:
”Jag har varit för lat för att lära mig skriva noter men jag har alltid vetat hur jag
velat ha harmonierna. I början spelade jag bara i två tonarter, C-dur och F-dur.
Senare gick det bra i G-dur också”.
Några mer kända kompositioner?
En natt på Ancora bar, I Heidelberg, Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Med käckhet och fräckhet, Ordning på torpet, På en byväg om våren, Solen lyser även på liten stuga, Ungmön på Käringön och ex. Uti Rio, Rio de Janeiro.
Filmer?
1947 – Den långa vägen. 1950 – Anderssonskans Kalle. 1951 – 91 Karlssons bravader. 1961 – Åsa-Nisse bland grevar och baroner. I några filmer deltog Kai också som skådespelare, och hon uppträdde på Stockholms scener och turnerade om somrarna i landets folkparker.
En av hennes låtar, Ulla Billquist 1907-1946 – Jag har en liten Melodi 1939-
https://www.youtube.com/watch?v=E7RQz5XtfiM
En stor kvinna inom musik och film!
Källor:
sv.wikipedia.org
minnenasjournal.nu
youtube.com
svd.se
son-of-the-highcoast.com
Zenzationella Människor Et Facto 