Vilka är vårens första blommor? Imponera och ta reda på det…

Vad är mer skönt se än de första vårblommorna? Vilka de är beror lite på vädret och var i Sverige du bor, men detta är de första. De flesta i ordning som de dyker upp, men skiljer som sagt lite. 🙂 För blommorna själva är meningen med att vara först främst att få vara ensamma om pollinatörerna och kunna utnyttja vårljuset innan trädens skuggande blad slår ut. Energi lagrad i jordstammar och lökar sedan året innan ger det försprång våra käraste vårblommor behöver för att kunna vara så tidigt ute.

Jag listar nummer på skoj och vilken kan vara vår första vårsignal?

1.
Tussilagons (hästhov) små solar i dikesrenen är en glad vårsignal. Djupt nere i jorden döljs ett omfattande system av jordstammar. Blomknopparna ligger redo sedan hösten innan för att snabbt kunna slå ut så snart snön smält undan. De hästhovslika bladen kommer först efter blomningen.

Hästhovens medicinska egenskaper har varit kända sedan den grekiska forntiden. Örtbladen som samlades in under juni-juli användes till dekokt, infusion eller te som medel mot hosta.
Förr i tiden användes även blommorna och rotstocken för samma syfte som bladen, och den senare användes dessutom till framställning av fnöske. Under första världskriget utnyttjades bladen i stor utsträckning som tobakssurrogat, och då fanns det en fabrik i Linköping för detta ändamål. Den tidigast blommande inhemska växten i Stockholmstrakten brukar vara hästhov. Bilden överst!

2.
Vintergäck, Eranthis hyemalis, har gula blommor, och hör till familjen ranunkelväxter, det vill säga smörblommor och likartade växter. Den kommer ursprungligen från Sydeuropa. Dessutom finns sällsynt hos oss turkisk vintergäck (E. cilicica). Den har större blommor och smalare stödbladsflikar, och den kommer från Turkiet, norra Irak och Afghanistan.

3.
Krokus och de första börjar titta fram ungefär samtidigt med snödropparna. I Europa finns ett drygt fyrtiotal arter av denna irisväxt, varav några finns införda till oss. De flesta kommer ursprungligen från Sydosteuropa och Främre Asien.

4.
Snödroppar, de hör till familjen amaryllisväxter. Släktet snödroppar (Galanthus) kommer från Medelhavsområdet och Främre Asien. Namnet snödroppe (snödråppe) anfördes första gången 1744. Dessförinnan hade den kallats för vit gårdviol (1659). Snödroppe blev ett vedertaget namn under främst 1800-talet. Under både 1700- och 1800-talet kallades den även för snölilja, snöblomma, snövita, snöklocka, snösippa, marsmånadsblomster eller snögalant. 1910 kallades den av Post för vintergäck, men det namnet överfördes i stället till ranunkelväxten, som heter så idag.

5.
Vitsippa, de sprider sig till stor del med hjälp av en jordstam. De kan bilda hela mattor på marken i lövskogar och lundar. Blommorna är bara öppna på dagen. Efter blomningen bildas små nötter som ger upphov till fröplantor året efter. Arten är svagt giftig och betas inte gärna. Efter trädens lövsprickning blir det för lite ljus för vitsipporna, som vissnar ner. Men näringen lagras i jord­stammarna till nästa vår.

6.
Gullviva, Primula veris, betyder ”vårens första”, den blommar senare än blå- och vitsippa med flera. Växten gynnas av tramp från boskap, som skapar nakna fläckar där fröna kan gro. I brist på kor kan människofötter duga som markberedare. Många naturbetesmarker växer igen, vilket gör att gullvivorna minskar. Gullvivor är helt fridlysta i Hallands, Skåne och Örebro län. I resten av landet får du plocka dem för husbehov, men inte att gräva upp dem med rötterna.

7.
Svalörten, den tillhör smörblommornas familj och släkte, men skiljer ut sig genom hela blad och många kronblad. Den växer gärna fuktigt på mullrik jord. Små groddknoppar i bladvecken är ett viktigt sätt för växten att föröka sig, groddknopparna sprider sig med vattenflöden under vårens översvämningar. Den tidiga blomningen möjliggörs genom ett energilager i de knölformade birötterna.

8.
Vårlök, vars frön har också ett fettrikt bihang som lockar myror, vanlig i stora delar av landet, förutom i Norrland. Det finns även flera andra mer sällsynta släktingar som ängsvårlök, dvärgvårlök (bilden) och lundvårlök.

Övrigt?
I plantor finns även påskliljor, narcisser och mer sällsynt i naturen våra blåsippor.
Blåsippans vårstrategi är att förbereda det mesta redan på hösten innan. Blomknopparna står sedan redo att vecklas ut så fort det blir minsta värme i blåsippsbacken.

De nya bladen kommer långt senare. Blåsippor kan bli mycket gamla, jordstammen kan leva i hundratals år. Arten är fridlyst i hela landet mot uppgrävning och plockning annat än till husbehov. I Stockholms län och i vissa andra län är den helt fridlyst. Njut alla! ❤

Källor:
naturskyddsforeningen.se
nrm.se
odla.nu
sommar.ifokus.se