Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla

Väja och Dynäs i Västernorrland län, med gamla gamla industritraditioner…

vajaberget

Sverige, orter man ej hört får mig alltid bli nyfiken. Om idag och då? Så, bruksorterna Väja och Dynäs är två sammanhängande småorter som ligger en knapp mil norr om Kramfors. Området har en lång industriell historia med flera ägare sedan de första ångsågarna anlades i Väja 1867 och i Dynäs 1884. Under ledning av konsul John Ekman slogs Dynäs Aktiebolag samman med Väija Aktiebolag 1908, och företagen utvecklades kraftigt.

Ekman hade 1907, 28 år gammal, utnämnts till Dynäs AB:s vd och skulle bli en dominerande gestalt i företagets historia.

Väja?
Namnet Väja slutade förmodligen ursprungligen slutade på -vin, ett fornsvenskt ord för betesmark eller naturlig äng. Byn borde därmed vara från järnåldern. I skatteboken 1550 upptas Veijan som ödeby. År 1663 hade Väja helt uppgått i grannbyn Lästa. C. M. Rosenberg beskriver omkring 1880 Väja som ”Ångsåg i Ytterlännäs sn / . . / vid Bollstafjärden av Ångermanelfven” och Dynäs som ”by i Gudmundrå sn vid Ångermanelfven med Sandvikens ångsåg”.

Fabrikskomplexet kom att ligga nere vid älvstranden med ångbåtskaj utefter ena långsidan och järnvägen från Långsele till Härnösand utefter den andra. Den första sulfatfabriken startade 1915, och 1917-1918 byggdes ett pappersbruk i anslutning till cellulosafabriken. Idag ägs företagen av det multinationella företaget Mondi Packaging Dynäs AB, och här arbetar ca 350 personer.

I början av 1900-talet hade industrierna i Ådalen över 200 båtar i olika storleksklasser. Fartyget Dynäs II är ett av få som fortfarande finns kvar. Fartyget byggdes 1910 för bogser- och bärgningsuppdrag i samband med timmertransporter på Ångermanälven, men tjänade också som lust- och jaktfartyg åt konsul Ekman på Dynäsfabriken. Fint! 🙂

Idag är också Väja ett bostadsområde i södra delen av tätorten Bollstabruk i Ytterlännäs socken i Kramfors, belägen vid Bollstafjärden av Ångermanälven, norr om Kramfors. Bebyggelsen är sammanväxt med Dynäs i Gudmundrå socken söder om Väja och bildade med den orten en tätort fram till 1960 och utgör ännu ett gemensamt valdistrikt inom kommunen.

Avståndet till Bollstabruk med församlingskyrkan Ytterlännäs nya kyrka är ungefär två kilometer. Väja genomkorsas av riksväg 90 och av Ådalsbanan. Historia.

Idag som jag skrev – här är massa- och säckpappersfabriken Mondi Packaging Dynäs AB (tidigare Dynäs AB) som jämte Folksam servicecenter är den största privata arbetsgivaren i Kramfors kommun.

vajabruk

Personer från orten?
Bertil Malmberg har genom sina farföräldrar anknytning till Väja, som återkommer i hans verk. I prosaboken ”Åke och hans värld” från 1924 upplever han som sexårig ankomsten av det stora segelfartyget India, där kaptenens unga hustru blir hans vän. Bertil Frans Harald Malmberg, född 13 augusti 1889 i Härnösand, död 11 februari 1958 i Lidingö, var en svensk författare och översättare samt ledamot av Svenska Akademien från 1953.

2008 kunde man läsa:
Bollstabruk är en av dom orter som drabbas när pappersfabriken Mondi Dynäs AB i Väja varslar 40 anställda om uppsägning.
Juli 2015 – produktionen av sulfatmassa i den nyanlagda fabriken började 1915. Det är därför detta år valts som startpunkt och anledning till årets jubileum, högtidlighållet vid två tillfällen för att ge alla anställda möjlighet att delta.

”Konsul Ekman, som han kallades sedan han fått titeln Fransk vicekonsul, presenteras i Jan Ringström bok ”Wäija sulfat- och pappersbruk” som en handlingskraftig och djärv företagsledare med sinne för affärer, men som också utövade ett patriarkaliskt ledarskap och som säkerligen kunde uppträda tämligen despotiskt. En man som ingav stor respekt, och kanske viss bävan beskrivs han också som.” John Ekman lämnade 1947 vd-ansvaret och avled två år senare.

Ett märkesår är 1917, då inledde Dynäs AB papperstillverkningen med den första pappersmaskinen PM 1. Våren 1918 togs också PM 2 i drift. Båda var begagnade Yankee-maskiner byggda på 1880-talet. I början av 1920-talet var det kris. Priserna på papper och massapapper sjönk och företaget hade skulder på elva miljoner kronor. Men svårigheterna kunde till slut lösas och nya investeringar genomföras. Gamla pappersmaskiner ersattes med modernare.

PM 3 kom trots ett tufft läge 1920, PM 4 startade 1934 och PM 5 stod på plats 1959. 1959 installerades även Europas första Clupackaggregat. Tekniken var revolutionerande och används fortfarande.

För några år sedan hamnade fabriken i Guinness rekordbok som tillverkare av världens starkaste papper, illustrerat med ett spektakulärt lyft av ånglok. Känt är också att ett av pappersslagen som ingår i tuberna för chips kommer från Väja. Kraftpapper för bärkassar och komposterbart papper är andra exempel av totalt ett 15-tal produkter.

Ett mycket stort projekt med fabriken som en av flera inblandade parter var anläggandet av Ådalstunneln för att förse Ådalens industrier med saltfritt vatten, vilket krävs i produktionen. Det genomfördes åren 1961-1964 för den då väldiga summan 40 miljoner kronor . Efter flera fabriksnedläggningar används industrivattentunneln under Ångermanälvens botten numera bara av Mondi Dynäs.

På 1970-talet övergavs massaförsäljningen och Väjafabriken har sedan dess varit ett renodlat pappersbruk. Fabriken har bytt ägare flera gånger under de hundra åren. I november 1980 arbetade 697 personer på företaget, med sågverket inräknat. På den tiden producerades cirka 140 000 ton papper per år.

Väjafabriken 1915 och Väjaberget på bilderna. Industrisamhällen är spännande, en del av den gamla tiden, även om läsningen kan kännas aningen tung. Jag vet 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
kulturarvvasternorrland.se
sverigesradio.se
allehanda.se
sv.unionpedia.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Annonser

Författare: zenzajannen

Intresserad av allt. Nyfiken sökare :)

Kommentarer inaktiverade.