Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla

Trevligt minnas från förr, felixgubbar och felixgummor, mycket hyss…

1 kommentar

halmgube

Ja, vi vet att Tjugondag-Knut dansas julen ut! Så bjuder traditionen, Bland bortglömda eller nästintill bortglömda traditioner nämns utklädsel till askkällingar, felixgubbar, fettisdagsgubbar, julbockar, knutgubbar, lussegubbar och trettnegetter.

Vår tids ”Knut kör julen ut” den 13 januari är en rest av medeltida religiösa traditioner med den helgonförklarade danske hertig Knud Lavard som huvudfigur. Och med Knud Lavard som skyddshelgon uppstod redan på 1100-talet bland danska köpmän och hantverkare de så kallade Knudsgillena. Knud Lavard dog 1131, då firades den i Danmark, men även på några platser i Skåne S:t Knut Lavards passionsmässa just den 7 januari, vilket ursprungligen sammanföll med julhelgens slut. I samband med att Blekinge, Skåne och Halland blev svenskt flyttades Knutsdagen till den 13 januari.

Så Felixgubben!
Felixgubbar, en till Felixdagen (14 januari) knuten sydöstskånsk motsvarighet till seden. Berättelse längre ned. Enligt en uppteckning vid Etnologiska institutionen i Lund, från gränstrakterna mellan Blekinge och Nordostskåne, ”gick julaknudan från gård till gård genom byalaget på tjugondagen”. Julaknudan utgjordes av en stor träklots, som av manfolket bars till gårdarna och rullades in i stugan. Det var en stor heder, om karlarna lyckades komma undan, men stor skam för gårdens folk, om de ej lyckades fasttaga dem och bjuda dem på hederlig traktering. I varje fall skulle julaknudan föras vidare och rullas in i nästa gårds stuga tills den på detta sätt passerat hela byalaget.

På de platser i de sydsvenska landskap som en gång tillhörde Danmark där man slängde in julaknudor vid Knut, var det också vanligt att man följande dag, alltså den 14 januari, gick med Felixgubbar. Det var oftast en stor gubbe av halm, som klätts med gamla slitna kläder. Till ansikte kunde han ha en rova eller en beta och så klippte man lite tagel av hästarna och satte mustascher på gubben. Felix kunde också uppträda i en gummas skepnad.

strawman

Från byn Högseröd i Skåne berättas det att sedan man placerat Felixgubben vid en inåtgående dörr ”så knackade man på dörren eller fönstret. Sen gällde det att springa. Blev man fasttagen måste man själv gå vidare med den. Ibland ville man gärna bli fasttagen för det vankades för det mesta förplägnad.”

Om seden med gubbar funnits men istället firats dagen efter det vill säga den 14 januari har de kallats Felixgubbar. Felix är namnet i almanackan och är till minne av Felix av Nola anser man. Han var ett helgon som dog på 250-260-talet nära Neapel i Italien . Han sålde av sina ägodelar för att ge till de fattiga.

”Slut på julen och slut på ljusa och slut på ölet i alla husa!”
Så sa man förr. Nu var den stora högtiden slut för denna gång. Julen vår äldsta högtid med rötter i hedentid som firats på så många sätt med så många seder och traditioner. Julen av idag är inte som den var för hundra år sedan och den julen var inte densamma som den för tusen år sedan men jul har firats och kommer att firas.

** Har av en vän fått en berättelse, från 1950-talet, om denna Felixgubbe som nedskrivits i ett dokument av dennes far. Här kan man känna glädjen i busandet och – vad skulle ske med Felixgubben 🙂

”Nils Persson kom hem till oss. Så frågade han mig om jag hade varit med och satt Felixgubben där, men jag visste ingenting. Så berätta han att Hanna blivit rädd. Jag har inte lyckats skrämma henne så och vi har varit gifta i över 50 år sa han.”
// ”Han och jag kom överens att vi skulle göra en Felixgubbe. Jag kommer bort till dig ikväll sa Åke. Om kvällen gjorde vi så en uppstoppad med halm en gubbe.

Åke hade ett par stövlar och ett par byxor som han hade kasserat, jag bistod med en skjorta och tröja och hatt. När vi var färdiga var det en stilig gentleman med hatten lätt på svaj. Jag hade skrivit ett brev och stoppat i bröstfickan om att han var nyss hemkommen från Amerika och nu sökte jobb hos en änka. Någon lön ville han inte ha. Mat och kärvänligt bemötande fick va nog.

När vi hade klätt gubben färdig på kvällen så det första besöket var hos Per Jöns. Vi satte gubben i kostallen. När Otto, drängen, kom ut på morgonen så kasta de ut gubben genom ”mågadörren”. På eftermiddagen kom den 9-årige Per-Erik dragandes upp med cykelkärra lastad med felix.

Sent på kvällen gick Åke och jag bort till Erik Ola och satte felix på traktorsitsen i garaget. Det dröjde till den andra morgonen då satt Felix på trappan till affären.
Ja, så fick Åke och jag återigen bära gubben till ett nytt ställe. Vi kom överens om att nästa besök skulle ske hos Hjalmars Anders. Vi gick skogsvägen bort till Hjalmars gård. // Längre fram hamnar den hos Anna som var stins i Vittskövle. Jag tar med mig den, sa Anna, och satte den på tåget på en godsvagn till Småland.”

Vad som sedan framgår av skriften är att man ej vet om Felixgubbens vida äventyr fick något jobb hos en änka.

De hade så roligt med denna felixgubbe som de satte hos grannar, år efter år, när det blev annandag knut. Den ska finnas på ett museum i Lund, ett minne från tider som flytt. Bilderna som ser ut som fågelskrämmor är som ren illustration.

Källor:
blt.se
ne.se
ideellkulturkamp.com
en.wikipedia.org
svt.se
dokument av vän**

intresserad.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Annonser

Författare: zenzajannen

Intresserad av allt. Nyfiken sökare :)

One thought on “Trevligt minnas från förr, felixgubbar och felixgummor, mycket hyss…

  1. Roa sig har vi människor alltid vart bra på 😌 Härligt😍

    Liked by 1 person