Faraohunden är livlig, sover gärna i egen fåtölj och leendes…

Den omskrivna ”charmören” kommer från – Malta. Faraohunden (dessförinnan var den känd som Maltese Rabbit Dog (Kelb-tal-Fenek) – den används i sitt hemland som jakthund. Den jagar med lukt- och synsinnet och använder sig även i påfallande utsträckning av hörseln, mest jakt av kanin.

Faraohunden har fått sitt namn på grund av att den liknar tesem som avbildades i det forntida Egypten, i gravar från ca 2000 f. Kr, liksom den egyptiska dödsguden Anubis som brukar tolkas ha schakalhuvud och finns omtalad i skrifter med ännu äldre ursprung. Enligt en vanlig teori fördes hundarna till Malta av fenicierna och har överlevt som typ pga isoleringen. Rasen utvecklades på öarna Malta (som gjorde rasen till sin nationalras år 1978) och Gozo i Medelhavet och på 1920-talet importerades hunden till England (hemland) och på 1960-talet var den etablerad och finns runt om i världen.

Hundens kynne?

Faraohunden är livlig, intelligent, vänlig, tillgiven och lekfull. Den är en familjevänlig och som passar bra tillsammans med barn. Den behöver också mycket motion. Dock är faraohundar väldigt individuella. Vissa kan vara lösa utan problem andra inte.

Den är en medelstor, ädel hund, elegant, men ändå kraftfull. Den är mycket snabb med fria lätta rörelser och alert uttryck. Den är en pariahund av vinthundstyp, liknande cirneco dell’etna från Sicilien i Italien och podenco ibicenco från Balearerna i Spanien.

Hunden är även känd under namnet ”den leende hunden” eftersom den ser ut att vara glad hela tiden och många faraohundar visar tänderna när de blir glada. Den är lika självständig och renlig som en katt. Den är också känd för sin eleganta, stolta hållning.

Mankhöjd för hanhund: idealhöjd 56 cm. Mankhöjd för tik: idealhöjd 53 cm. Se på – Svenska Faraohundklubben, http://www.svfk.se, om du är taggad. Till Sverige kom den första Faraon 1971 och Sveriges första kull föddes 1974. I nutiden är Faraohunden en numerärt liten ras världen över, i Sverige består populationen av ca 350 hundar. Undantag är Malta där rasen är den mest förekommande.

Ägare av rasen skriver att den älskar att sova högt, den bör få lov att sova i soffan – eller ha en egen soffa eller fåtölj. Alternativa namn: Chien du Pharaon eller Pharaoh Hound. Jag tror jag vill ha en…… 😀

Källor:
skk.se
vovve.net
sv.wikipedia.orgsvfk.se
ezhar.com

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om faraohund, hund, ras, pharao hound, malta, husdjur, dog, fakta, djur, vovve, valp,

”Kannibalhövdingen Kalle Svensson” på Fiji fick ett oväntat slut på sitt liv…

Spår av människor på Fijiöarna har daterats till 1 300 år före Kristus. Långt före européernas ankomst utvecklade fijierna en rik stenålderskultur. De odlade jams, taro och sötpotatis, fiskade och födde upp grisar, höns och hundar. Byarna skyddades av befästningsanläggningar. De små hövdingadömena krigade ibland med varandra eller gjorde räder till andra ögrupper. Det bör också ha funnits fredliga förbindelser med Tonga och Samoa, där fijiska prinsar och prinsessor omtalas i gamla folksagor.

Holländaren Abel Tasman siktade några av Fijiöarna 1643. Engelsmännen James Cook och William Bligh kom på 1700-talet. Under tidigt 1800-tal härjades Fijis skogar av köpmän på jakt efter sandelträ. Fiji blev känt som Kannibalöarna, och öborna hade säkert inget emot om namnet avskräckte en del inkräktare. En äventyrare som satte fart på de fijiska inbördeskrigen genom att införa eldvapen var Charlie Savage, före detta Kalle Svensson från Uddevalla.

Vem var svensken? Charlie Savage, (död 6 september 1813) var en sjöman (troligen av svenskt ursprung) och känd för sina bedrifter på öarna Fiji mellan 1808 och 1813.
De flesta noterar Savage som sjöman ombord på ett fartyg som var registrerat i Port Jackson i Australien. Han kom sedan från Tonga och fördes till Fiji med skeppet Eliza, som förlist nära Nairai Island.

Han kom från Uddevalla och seglade till Söderhavet – som besättning på ett piratskepp! Historien om hur han hamnade på Fiji är följande: En natt i juni 1809 gick den amerikanska flermastade Eliza på ett korallrev utanför ön Nairai i Fiji. Ombord fanns Charles, en kille som var en överlevare av besättningen på fartyget Port-au-Prince, som hade blivit massakrerade nästan till sista man av de infödda i Tonga.

Fartyget Eliza hade en last av sandelträd, 40 000 spanska dollar och en hel del vapen. Man tog emot honom och Charles (Kalle) hade lärt sig några lokala språk, både tonganska och fijianska. Besättningen på en kanot som stoppades på väg hem till sin ö Bau, verkade gilla Savage, och de tog honom tillbaka till sin hövding med orden att han skulle vara ”öns vita man”. Charles berättade för hövdingen att han hade vapen, musköter, från det sjunkna fartyget och sa att han kunde lära dennes män att använda dem.

Så han lärde dem – och eftersom de andra stammarna i landet i allmänhet bara hade spjut och klubbor för att försvara sig skulle Kalle och hans få män sprida död och förstörelse med kulor och krut. Något de gjorde i överflöd, och infödingarna dog i mängder. Det var inte konstigt att han fick smeknamnet ”Savage” – ”Wild Man”!

Han fick genom framgångar en hövdingroll, och kunde omge sig med flera vackra kvinnor. Och – han gifte sig med dottern till en av de mäktigaste hövdingarna. Men ingenting varar för evigt, och det dök upp fientliga krigare i den inre delen av huvudön 1813, allt i ett bakhåll. Några av Kalles och hans män lyckades klättra upp på en klippa, men två hövdingar och sextio män blev fast – kokades och åts på plats! Någon skar ut och åt kött som de åt medan de fortfarande var vid liv!

Samtal trodde han skulle kunna få dem förhandla om situationen, men han föll från klippan. Han blev snabbt upplyft, men det slutar med att han blir dränkt i en brunn. Kannibalerna fick mer kött för festen. Det sägs att några av hans ben togs om hand och sedan använts som nålar för att sy segel. De fruar och flickvänner till Kalle Svensson borde ha fått många barn, men kanske fanns det senare alltså ljushyade ättlingar till mannen från Uddevalla som nästan blev kung av Fiji, men slutade som middag! Det var ett våldsamt slut på en man som själv hade varit orsaken till mycket våld och blodsutgjutelse i Fiji.

De dokument som fanns beskrev kannibalistiska rutiner och ritualer, men storleken av detta och hur det gick till – dessa har ifrågasatts av andra. Märkligt öde… Bild på ö-gruppen och en – krigare.

Källor:
so-rummet.se
en.wikipedia.org
sydhav.no
fijitimes.com