Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla

En jord utan människor, vad skulle hända? Från nu – en miljon år framåt…

london-after-pe

En miljon år tar tid. Så även detta inlägg för den nyfikna 😀
Nog har det hänt att jag tänkt på Moder Jord, vad som förändras. På ett museum jag besökte fanns en monter som visade jordens värsta rovdjur. Alla fick böja sig fram för att se svaret – och där i såg man sin spegelbild, gånger 500. Jag antar att jorden skulle bli annorlunda om vi försvann – så läs och se. Urbefolkningar har i alla tider berättat om detta med att vi ska vara rädda om vår planet.

För vi människor äger inte den här jorden, utan vi delar den med alla andra djur och allt levande. Bibeln berättar redan i sitt allra första kapitel vad som var Guds syfte med jorden. Och det finns miljarder planeter i universum där det inte finns några människor och kanske inte något liv överhuvudtaget. För även om alla människor försvann skulle staden inte vara öde. I början skulle stadsbilden domineras av råttor, kråkfåglar och förvildade katter och hundar. Men den skulle snabbt förändras igen. Råttorna skulle bli färre efter hand som våra matrester tog slut. Kackerlackorna, som kräver ett varmt och behagligt inomhusklimat, skulle försvinna.

Efter tio dagar dör alla kor dör när ingen mjölkar dem. Världens kärnkraftverk börjar smälta ner och sprider radioaktivt avfall. All el slås ut sedan kraftverken utplånats av kolbrist, härdsmältor och översvämmade turbiner. Småfåglarna skulle klara sig bra när det gröna växer mer och denna grönska skulle luckra upp asfalten. Med träden skulle rådjur och vildsvin komma in i staden, och efter hand även älgar. Och de skulle locka till sig rovdjur. Pilgrimsfalkar skulle häcka i övergivna skyskrapor och lodjur skulle kalasa på de sista förvildade kaninerna.

Under en period skulle antagligen städerna ha ett rikare djurliv än de alltmer vildvuxna åkrarna runt omkring. Våra tamkatter skulle klara sig bra i en värld utan oss. De är fortfarande tillräckligt lika vildkatterna för att överleva på egen hand. Många hundraser skulle dö ut snabbt, men de lite tuffare och härdigare skulle klara sig fint.

Skogen skulle växa tillbaka över dagens åkrar och städer. Några tidsstopp. Efter 30 år börjar byggnader vittra sönder inifrån. Skadedjur äter sig genom väggarna och vanliga bostadshus kollapsar. Efter 200 år så kokar haven av fisk, torskarna mäter nu uppemot två meter, en tredubbling sedan människan försvann.

Vår jord – efter 1000 år utan mänskligt liv – och framåt. Vad sker på jorden då? Eiffeltornet i Paris faller sönder efter åratal av långsam erosion. I New York finns inte längre Frihetsgudinnan kvar, bara hennes fundament i betong och granit reser sig över skogslandskapet. Vissa gamla stenkyrkor, som Bromma kyrka, står fortfarande. Men under ytan skulle spåren efter oss vara tydliga. Mängder av våra vardagsföremål är i princip omöjliga för naturen att bryta ned. Glas finns kvar nästan hur länge som helst, om det inte går sönder och sakta mals till sand.

När vi försvann skulle skogsbränderna återkomma, skogarna skulle brinna ungefär en gång vart hundrade år. Efter hand som diken fylldes upp med ny jord och avrinningstunnlar täpptes igen skulle våtmarkerna återuppstå, med mygg, grodor och storkar. För Östersjön skulle människans försvinnande ha mycket stor betydelse för när vi försvinner slutar också våra gödningsmedel att rinna ut i havet. Men de bottnar som i dag är döda på grund av syrebrist skulle återhämta sig betydligt fortare.

eiffeldott

Under tiden skulle djurlivet blomma upp igen. Torsken och uttern skulle återhämta sig. Efter ett tag skulle antagligen också tumlarna komma tillbaka. Efter hand skulle fördämningar och vattenkraftverk brytas upp och gå sönder. Öppna älvar skulle göra att lax och öring blev vanligare tillsammans med andra vandrande fiskar, som ålen. Malen skulle komma tillbaka i större utsträckning. Efter en tid skulle antagligen störar från sjön Ladoga i Ryssland sprida sig genom Östersjön till svenska vattendrag.

De flesta av våra synder skulle vara begravda om ungefär femton tusen år när nästa stora istid rullar fram över Skandinavien. Med den kommer de sista resterna efter våra byggnader att malas till grus och alla arter, både de som hör hemma här och de som vi har tagit hit, skulle försvinna. Efter ungefär hundra tusen år skulle isen dra sig tillbaka och exponera Skåne och resten av Norden för en ny invandringsvåg. Med undantag för vissa kemiska rester och en ökad bakgrundsstrålning skulle ingenting vittna om att området en gång kallades Sverige.

Klimatförändringarna skulle inte avstanna bara för att människorna försvann från jordens yta. Ett långlivat arv är jordens 435 kärnkraftverk. De skulle fortsätta fungera ett tag efter att strömmen slagits ut. Härdsmältor skulle vara oundvikliga, och radioaktiva partiklar skulle sprida sig runt reaktorerna, hur mycket och hur långt beror på vädret. Även om filter och andra säkerhets-anordningar skulle fånga upp en del slutar de till sist att fungera. Nu vet man ex genom Tjernobyl att naturen själv återhämtat sig förvånansvärt bra.

Efter miljoner år finns inga mänskliga spår kvar på jorden. Det enda som ska bevisa vår civilisation är en bil, en tv-kamera och andra reliker som bevarats på månen. Jorden skulle klara sig bra utan oss. En rymdvarelse som kom hit om ett par hundra tusen år skulle inte se mycket som tydde på att ett gäng primater en gång trodde att de var planetens herrar. Ur ett geologiskt perspektiv skulle planeten glömma bort oss nästan skrämmande fort. Så mitt i vår vardag kan vi se vad små vi är – i det stora hela.

Och ute är våren på väg, i nuet… ❤

Källor:
dn.se
aftonbladet.se
alltombibeln.sevarldenshaftigaste.se
sv.wikipedia.org

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Annonser

Författare: zenzajannen

Intresserad av allt. Nyfiken sökare :)

Kommentarer inaktiverade.