Måseskär är vår vackraste fyr anser många, intressant historik…

Kust är ett skönt ord, västkust ännu bättre, fyrar kanon? Det är svårt att inte fascineras av Måseskär. Med sin natur, vildvuxen och vacker. Rikt djurliv, fåglar, sälar, stinkpaddor och – fyren för tankarna till gamla tider och det tuffa livet som sjöfarare, fyrens sken som ledde sjömännen på rätt väg. Många skeppsbrott och stor dramatik har utspelat sig i dessa farvatten. Man kan säga att runt år 1800 var här omkring liknade en skeppskyrkogård.

Mer fakta, Måseskär är en fyrplats på Sveriges västkust. Den är belägen strax sydväst om den bebodda ön Käringön. 1829 byggdes ett sjömärke på ön och 1865 tillkom öns första fyr, en Heidenstamfyr målad i vitt och rött. Under ledning av den skicklige distriktsfyringenjören Carl Fredrik Carlsson, landsteg i maj 1865 en 44 man stark arbetsstyrka för anläggandet av fyrplatsen. En smed, fyra bergsprängare, två stenhuggare, två murare, tjugotvå timmermän och tretton hantlangare.

Samtidigt pågick tillverkningen av fyren vid Eriksbergs faktori i Göteborg.  Arbetsstyrkan slutförde bygget så att Carlsson den 18 september rapporterades att allt var klart utom att det röda lampglaset som beställts från Paris ännu inte levererats. Fyrljuset skulle vara rött för att särskilja det från Hållö i norr och Carlsten i söder. Sålunda – 9 september anlände fyrpersonalen med familjer.

Den förste fyrmästaren blev Alexander Mattson, 38 år, som tidigare tjänstgjort på fyrarna Morups Tånge och Nordkoster. Fyrvaktare blev Johannes Börjesson, 30 år, som tidigare varit fyrbiträde på Hållö och som fyrbiträde hade antagits 20-årige August Jonsson från Käringön. Summa var det åtta personer som flyttade in i det nybyggda huset.

Fyren lyste alltså från början med fast rött sken, synlig 12 nm. Fyrtekniken utvecklades och 1887 byttes skenet mot vitt med en gruppblänkekaraktär om tre blänk var trettionde sekund. Lysvidden förbättrades till dryga 20 nm. 1916 ersattes ångmaskinen av en oljedriven Avancemotor.

Man litade inte helt på den nya tekniken så bägge kanonerna stod kvar till 1925 då den ena fraktades bort. Två år senare skulle även den andra flyttas. Avsikten var att den skulle pryda klipporna på Vinga. I september kom lotskaptenen Sollenberg med lotsångaren hit. I fyrjournalen står det antecknat, ”på grund av kanonens kolossala tyngd blev företaget uppskjutet tills vidare”.

1950 blev fyren som tidigare haft fotogen som ljuskälla elektriskt driven. 1978 släcktes den äldre fyren och ersattes av en liten vit plastfyr bredvid. Den gamla fyren står fortfarande kvar intakt och tänds sedan år 2000 varje nyår i 12 minuter på tolvslaget av entusiaster i Svenska Fyrsällskapet. Låter som en fängslande plats att besöka…

Källor:
fyr.org
vasterhavsveckan.se
sv.wikipedia.org
karringo.se

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om fyr, måseskär, västkust, hav, fakta, vetenskap, västerhavsveckan, fartyg, semester,