Pingelap är platsen där otroligt många lider av – achromatopsia, synfel…

Människorna på Pingelap skiljer sig lite från oss andra, förutom att de bor i Mikronesien. Vi börjar  med att – Pingelap är en atoll i Stilla havet, en del av Mikronesien, bestående av tre öar: Island, Sukoru och Daekae, förenade genom rev och kring en central lagun, men bara Pingelap Island är bebodd. Hela atollen har en areal på 1,8 km² vid hög flod, och är mindre än 4 km på bredaste stället. Denna atollen har sitt eget språk, pingelapese, talat av de flesta där. Runt 250 invånare och vad är en atoll? Jo, atoll = en korallö (eller öarna) som omger en lagun helt eller delvis.

Denna atollen övertogs av Japan i oktober 1914, efter starten av första världskriget  och den södra delen av Pingelap Island var ockuperat av Japan under striderna i Stilla havet under andra världskriget som bas, och anfölls av de allierade. Närvaron av utländska trupper på ön ledde till att det uppstod ett antal infektionssjukdomar, bland annat gonorré, tuberkulos och dysenteri, vilket minskade befolkningen från ca 1000 till 800 efter kriget och påverkade befruktsamheten betydligt.

---

Historiskt styrdes atollen av en högste chef kallad nahnmariki, en ärftlig titel som beviljats vissa landrättigheter till innehavaren. Men med ankomsten av den amerikanska flottan 1945, blev det efter hand ett demokratiskt system. Under 1960-talet bosatte sig the Peace Corps och US Air Force på huvudön, byggde en station i den nordöstra delen av ön och en pir, med arbete 1978 på en landningsbana, som sticker ut i lagunen, på huvudön. Banan var klar 1982, och för närvarande flyger mellan 2 och 3 plan per dag  till och från atollen, som drivs av Caroline Island Air.

Och det lite märkliga med befolkningen jag syftade på är att år 1775, svepte en katastrofal tyfon, Typhoon Liengkieki genom ön, dödade 90% av invånarna och lämnade endast ca 20 personer i livet. Man tror att en av de överlevande nämligen Nahnmwarki Mwanenised (”högsta boss” då) var bärare av komplett achromatopsia (känd på ön som maskun, vilket betyder ”inte se” – i Pingelapese), en recessiv genetisk sjukdom som orsakar total färgblindhet hos drabbade. Alla med achromats på ön numera kan spåra sina anor till denna manliga överlevare.

Däremot visade sig sjukdomen inte förrän den fjärde generationen efter tyfonen. Senare ökningar kan förklaras av inavel och ex det genetiska. Denna typ av genetisk drift uppstår när befolkningen är extremt liten (20 överlevande). Från och med idag är atollen fortfarande av särskilt intresse för genetiker p.g.a. denna sjukdom som idag då nästan hela 10% är drabbade (med ytterligare 30% anses vara opåverkade bärare. I USA är ca 0,003% påverkade av denna sjukdom – färgblindhet. Något du ej visste om………..

Bilden från vinnaren som Miss Pingelap.

Källor:
en.wikipedia.org
foto8.com

Byggnaden, minnesmärket Centralpostkontoret står ännu på plats i Göteborg…

Rätt ofta passerar jag denna plats som jag minns från barndomen, en plats för post då om man skulle skicka i sista stund. Lite bakgrund, 1620 räknas som svenska postens grundläggningsår. Då infördes genom statens försorg en regelbunden postföring från Hamburg till Sverige via Markaryd, som då var gränsort mellan Danmark och Norge. Postskjuts och kronobrevbäring ålåg de bönder som hade så kallade posthemman.

Detta slapp de i mitten av 1800-talet men först 1873 byttes kronobrevbäringen ut mot lantbrevbärarsystemet. Sedan skedde flera steg, postiljon, brevbäraren som alltid skulle visa noggrannhet och flit i sin uniform.

Posthuset på Drottningtorget i Göteborg ritades av göteborgs-arkitekten Ernst Torulf – klart i maj 1925. Det uppfördes mellan 1918-25 som en mycket modern byggnad för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post.

Kungl Maj:t och riksdagen tillstyrkte 1914 budgeten för tomtinköp på totalt 961 304 kronor, och 1915 förverkligades köpet av tomten öster om Drottningtorget där det vid denna tid låg ett fattighus som kallades Bracka. Under första kvartalet 1917 revs detta hus och arbetet med posthuset påbörjades, som skulle ta över sju år. När allt var klart var det inte bara det största posthuset i Norden, utan även det dyraste husbygget i Sverige med en byggkostnad som först beräknades till 2,4 miljoner kronor, men fick slutnotan 8,4 miljoner kronor, uppfört i tre våningar.

I de cirka 1 000 olika lokalerna fanns 560 fönster och 1 620 dörrar. 1995 blev posthuset byggnadsminnesmärkt vilket innebär att fasaden och exempelvis kassahallen inte får ändras.

Hotellverksamhet modell lyx är här idag – Clarion Hotel Post. Min egen bild från 2013.

Källor:
sv.wikipedia.org
vartgoteborg.se
gupea.ub.gu.se

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om byggnad, göteborg, fakta, resmål, hotell, postkontor, byggnad, brevbärare, kultur, foto.