Krig är bland det värsta som förekommer och alltid är det civilbefolkningen som drabbas värst. Barn och gamla påverkar oss mest, familjebilderna är otäcka. Det fasansfulla är att krigen pågår och den biten kan man ej stoppa. Inte i nutid tydligen. Här kommer fakta, lite ”svårläst” men med myndigheter blir det alltid ett språk som mest de själva ska förstå (om de nu lyckas).
60 miljoner människor runt om i världen befinner sig just nu på flykt undan krig, konflikt, våld, övergrepp, förföljelse och terror, skriver Röda Korset. 38 miljoner var på flykt i sitt eget land.
Den juridiska definitionen av en flykting återfinns i FN:s flyktingkonvention från 1951 artikel 1 A. Enligt Flyktingkonventionen, även benämnd Genevekonventionen, är en flykting en person ”som befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av hans/hennes ras, nationalitet, religion, politiska uppfattning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan eller, på grund av sin fruktan, inte vill begagna sig av sitt hemlands skydd”.
När stora grupper av människor flyr och söker asyl i annat land på kort tid, kan det vara svårt för mottagande stater att hinna med att utföra en individuell utredning av varje enskild asylsökande för att bedöma dennes ansökan. Flyktingstatus är en rättslig status som är individuell och därmed enbart tillfaller den enskilda individ som uppfyller kriterierna.
Under sådana förhållanden tillerkänner stater ibland flyende en status som prima facie-flyktingar, vilket innebär att dessa får flyktingstatus i landet på grundval av varifrån de kommer och de förhållanden som konstaterats föreligga där. Dessa personer antas vara flyktingar, men de tillerkänns inte en flyktingstatus enligt FN:s flyktingkonventionen. De är således inte heller berättigad att åtnjuta de rättigheter som tillfaller flyktingar enligt Flyktingkonventionen. Vissa regionala flyktingkonventioner och fördrag omfattar dock även prima facie-flyktingar.
Medan länder som Tyskland och Sverige har en generös flyktingpolitik vägrar många andra EU-länder att ta in större mängder flyktingar. Inte minst länderna i EU:s östra delar har haft svårt att acceptera en plan med påtvingade kvoter för att dela på ansvaret för 120 000 flyktingar. De anser att ländernas mål bör vara frivilliga, så att varje land har råd att ta hand om de människor man tar in.
En persons rätt att resa in ett land för att söka asyl är en mänsklig rättighet enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Att bli beviljad asyl och eventuellt förklaras vara en flykting är dock ingen mänsklig rättighet. En sådan flyktingförklaring, varvid en person beviljas asyl, är en exklusiv rätt som tillkommer den stat vars territorium den person som söker asyl befinner sig på.
Av världens flyktingar lever omkring en tredjedel i flyktingläger. Sådana är ofta hastigt tillkomna, och avsedda att vara temporära lösningar på akuta behov hos stora grupper flyktingar. I realiteten blir dessa läger boplats i många år för många flyktingar. Flyktinglägren drivs normalt sett av mottagarlandets myndigheter. I de flesta länder i tredje världen har myndigheterna dock oftast inte kapacitet att tillhandahålla den service och hjälp som de boende i lägren behöver.
Olika internationella organisationer, normalt sett genom samordning och med stöd av UNHCR, hjälper då till att tillhandahålla den service och hjälp som myndigheterna inte klarar av att ge. Stora organisationer som arbetar på detta område är bland annat Jesuit Refugee Service, Norska Flyktninghjelpen, Danske Flygtningehjaelp, International Rescue Committee, nationella Röda Kors kommitteér, Lutherhjälpen, m.fl.
Folk som flyttar av andra skäl, till exempel ekonomiska, är alltså inte flyktingar och ska inte heller kallas för det. Att kalla dessa för flyktingar i stället för invandrare är ett språkligt missbruk som urvattnar flyktingbegreppet och därmed slår mot riktiga flyktingar med verkligt ömmande behov, och det är illojalt mot de verkliga flyktingarna, enligt dt.se
Ofta talas om ekonomi och därför ska jag klargöra siffror från Migrationsverket.
”Om du saknar pengar eller andra medel kan du ansöka ekonomiskt stöd från Migrationsverket, så kallad dagersättning”. Dagersättningen är olika stor beroende på om du bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår.
På boenden där fri mat ingår är dagersättningen:
24 kr/dag för vuxna ensamstående
19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)
Om du har ett mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen kan du ansöka om särskilt bidrag för det. Du måste visa att du både har ett starkt behov av varan eller tjänsten och av pengarna. Summorna är alltså låga, kostnaden är för boendet.
Lösning på kriget? Ovisst. Men en lösning gällde ett militärt angrepp mot Syrien, idén av nordiskt ursprung. Det ska ha varit Sveriges utrikesminister Carl Bildt och hans norska motpart, Espen Barth Eide, som först utvecklade idén om att fokusera frågan till en fördömelse av kemiska vapen. USA var med på detta, men Kina och Ryssland emot. Så nu står allt stilla. Nu kvarstår hoppet som ofta…
Källor:
dn.se
sv.wikipedia.org
redcross.se
dt.se
migrationsverket.se
Läs även andra bloggares åsikter om krig, flykting, människor, brott, invandrare, sverige, fakta, asyl, kemvapen, bildt, syrien,