Krig, flyktingar, läger, våld, fakta om en del av helheten…

Krig är bland det värsta som förekommer och alltid är det civilbefolkningen som drabbas värst. Barn och gamla påverkar oss mest, familjebilderna är otäcka. Det fasansfulla är att krigen pågår och den biten kan man ej stoppa. Inte i nutid tydligen. Här kommer fakta, lite ”svårläst” men med myndigheter blir det alltid ett språk som mest de själva ska förstå (om de nu lyckas).

60 miljoner människor runt om i världen befinner sig just nu på flykt undan krig, konflikt, våld, övergrepp, förföljelse och terror, skriver Röda Korset. 38 miljoner var på flykt i sitt eget land.

Den juridiska definitionen av en flykting återfinns i FN:s flyktingkonvention från 1951 artikel 1 A. Enligt Flyktingkonventionen, även benämnd Genevekonventionen, är en flykting en person ”som befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av hans/hennes ras, nationalitet, religion, politiska uppfattning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan eller, på grund av sin fruktan, inte vill begagna sig av sitt hemlands skydd”.

När stora grupper av människor flyr och söker asyl i annat land på kort tid, kan det vara svårt för mottagande stater att hinna med att utföra en individuell utredning av varje enskild asylsökande för att bedöma dennes ansökan. Flyktingstatus är en rättslig status som är individuell och därmed enbart tillfaller den enskilda individ som uppfyller kriterierna.

Under sådana förhållanden tillerkänner stater ibland flyende en status som prima facie-flyktingar, vilket innebär att dessa får flyktingstatus i landet på grundval av varifrån de kommer och de förhållanden som konstaterats föreligga där. Dessa personer antas vara flyktingar, men de tillerkänns inte en flyktingstatus enligt FN:s flyktingkonventionen. De är således inte heller berättigad att åtnjuta de rättigheter som tillfaller flyktingar enligt Flyktingkonventionen. Vissa regionala flyktingkonventioner och fördrag omfattar dock även prima facie-flyktingar.

Medan länder som Tyskland och Sverige har en generös flyktingpolitik vägrar många andra EU-länder att ta in större mängder flyktingar. Inte minst länderna i EU:s östra delar har haft svårt att acceptera en plan med påtvingade kvoter för att dela på ansvaret för 120 000 flyktingar. De anser att ländernas mål bör vara frivilliga, så att varje land har råd att ta hand om de människor man tar in.

En persons rätt att resa in ett land för att söka asyl är en mänsklig rättighet enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Att bli beviljad asyl och eventuellt förklaras vara en flykting är dock ingen mänsklig rättighet. En sådan flyktingförklaring, varvid en person beviljas asyl, är en exklusiv rätt som tillkommer den stat vars territorium den person som söker asyl befinner sig på.

Av världens flyktingar lever omkring en tredjedel i flyktingläger. Sådana är ofta hastigt tillkomna, och avsedda att vara temporära lösningar på akuta behov hos stora grupper flyktingar. I realiteten blir dessa läger boplats i många år för många flyktingar. Flyktinglägren drivs normalt sett av mottagarlandets myndigheter. I de flesta länder i tredje världen har myndigheterna dock oftast inte kapacitet att tillhandahålla den service och hjälp som de boende i lägren behöver.

Olika internationella organisationer, normalt sett genom samordning och med stöd av UNHCR, hjälper då till att tillhandahålla den service och hjälp som myndigheterna inte klarar av att ge. Stora organisationer som arbetar på detta område är bland annat Jesuit Refugee Service, Norska Flyktninghjelpen, Danske Flygtningehjaelp, International Rescue Committee, nationella Röda Kors kommitteér, Lutherhjälpen, m.fl.

Folk som flyttar av andra skäl, till exempel ekonomiska, är alltså inte flyktingar och ska inte heller kallas för det. Att kalla dessa för flyktingar i stället för invandrare är ett språkligt missbruk som urvattnar flyktingbegreppet och därmed slår mot riktiga flyktingar med verkligt ömmande behov, och det är illojalt mot de verkliga flyktingarna, enligt dt.se

Ofta talas om ekonomi och därför ska jag klargöra siffror från Migrationsverket.
”Om du saknar pengar eller andra medel kan du ansöka ekonomiskt stöd från Migrationsverket, så kallad dagersättning”. Dagersättningen är olika stor beroende på om du bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår.

På boenden där fri mat ingår är dagersättningen:
    24 kr/dag för vuxna ensamstående
    19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
    12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)

Om du har ett mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen kan du ansöka om särskilt bidrag för det. Du måste visa att du både har ett starkt behov av varan eller tjänsten och av pengarna. Summorna är alltså låga, kostnaden är för boendet.

Lösning på kriget? Ovisst. Men en lösning gällde ett militärt angrepp mot Syrien, idén av nordiskt ursprung. Det ska ha varit Sveriges utrikesminister Carl Bildt och hans norska motpart, Espen Barth Eide, som först utvecklade idén om att fokusera frågan till en fördömelse av kemiska vapen. USA var med på detta, men Kina och Ryssland emot. Så nu står allt stilla. Nu kvarstår hoppet som ofta…

Källor:
dn.se
sv.wikipedia.org
redcross.se
dt.se
migrationsverket.se

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om krig, flykting, människor, brott, invandrare, sverige, fakta, asyl, kemvapen, bildt, syrien,

Snyft! Varför gråter vi och när, var och hur?

Vi kan gråta för att vi är rädda, arga, ledsna eller har ont. Detta styrs av olika hormoner och signalämnen. Gråt är ett emotionellt betingat beteende hos människan, som innebär att tårar rinner från ögonen. Vi gråter alla, några i smyg, men ibland kan man ha låsningar, en del känner det som en ”svaghet”. Gråter män mindre? Ja, det tror jag.

Vissa forskare anser att gråt är ett slags urinstinkt, som uppkom innan människan hade något egentligt språk. Enligt den teorin har gråt tidigare fungerat som ett sätt att påkalla flockens uppmärksamhet, när man var rädd eller i fara.

Egentligen borde gråt ha försvunnit som kommunikationsform, eftersom människan har utvecklat ett språk. Det är emellertid troligt att vi fortfarande omedvetet använder gråt i situationer, där vi är dåliga på att klä våra känslor i ord, till exempel i samband med sorg eller rädsla. Det tyder på att gråten är en kvarleva från människans tidigaste forntid.

Gråt kännetecknas av stötvis andning och naturligtvis tårar. Tårvätskan bildas i små körtlar, som ligger precis ovanför ögongloberna. Där produceras det hela tiden tårvätska, som förhindrar att ögat torkar ut och som skyddar mot infektioner och skador. När man gråter sker det en översvämning, eftersom tårvätskan inte längre kan ledas bort den vanliga vägen via tårkanalen ned till näsan.

Tårvätskan består egentligen av tre lager: innerst ett lager av slem, sedan en saltlösning från tårkörtlarna och ytterst en oljig hinna för att tårarna inte ska avdunsta så snabbt. Viktigast är att de hela tiden håller hornhinnan fuktig, så att den inte torkar ut. Tårar bildas också reflexmässigt till exempel när du får skräp i ögat, då ögat tåras för att bli av med det som irriterar och när du gäspar eller hostar kraftigt. Tårvätskan innehåller även bland annat lysozym, ett enzym som kan lösa upp bakterier.

Sedan finns det känslomässiga tårar. Vissa forskare menar att gråt är ett sätt att göra sig av med kemiska substanser som byggts upp i kroppen under stress; man ”rensar systemet”. Känslomässig gråt är även en signal till vår omgivning att den ska veta hur vi mår och att vi kanske vill ha tröst eller hjälp. Och de flesta av oss reagerar med medkänsla och benägenhet att hjälpa till när någon gråter.

Möjligen kan en annan mekanism spela in också, åtminstone till gråt vid smärta. Kroppen låter tårar komma när det gör ont någonstans, vi släpper på det emotionella, ”det onda”.

Mot denna andra mekanism kan invändas att det kan vara en viss nackdel att gråta, eftersom man då ser något sämre. Sämre syn kan knappast ha varit bra om det börjar göra ont när man kämpar mot någon typ av fiende. Denna andra mekanism förklarar heller inte tårar av rent känslomässiga orsaker. Därför framstår den första mekanismen, att tårarna är en signal, som dominerande. Den mekanismen täcker all typ av ledsenhet: hjälp kan vi behöva oavsett om gråten orsakats av smärta eller känslomässiga orsaker. Här kan vi räkna in glädjetårar, en emotionell fin sak som hänt ex eller man skrattar så man gråter. En vän påpekade detta så jag utökade svaret 🙂

Vi vet också att barn ofta gråter och skriker? Varför? Vi vet att alla små barn skriker ibland. Det är ett av deras sätt att kommunicera och förklara vad de vill och behöver. När det lilla barnet skriker är det oftast för att det vill komma nära, är hungrigt, vill suga eller helt enkelt vill ha sällskap. Att känna kroppskontakt, värme och doft, att höra välbekanta röster och att ha ett nära samspel, har stor betydelse för att barnet ska känna sig lugnt, tryggt och må bra. Gråt gäller naturligtvis också som för oss vid värk ex i magen.

Varför gråter vi när vi skär lök? När man skalar eller skär lök, frigörs det vissa enzymer i löken – så kallade allinaser. Dessa allinaser reagerar med svavelhaltiga aminosyror i löken och bildar ämnet syn-propantial-S-oxid. Krångliga ord, men det är denna substans som framkallar tårarna i ögonen på den som hanterar löken.

När ämnet kommer i kontakt med ögats hornhinna, skickas genast elektrokemiska signaler till hjärnan, som ger tårkanalerna order att producera tårar. Det är en helt naturlig reaktion, när ögat utsätts för ett irriterande ämne. Vanligtvis svider det värst alldeles i början. Det beror på att syn-propantial-S-oxid uppnår sin maximala koncentration efter cirka 30 sekunder, varefter denna gradvis avtar.

Någon har nämnt att ögonskydd kan användas, ex som byggjobbare har. Allt är bra som fungerar och ej är dåligt 😉

Mer gråt till folket!

Källor:
illvet.se
sv.wikipedia.org
alltomvetenskap.se
faktabanken.nu
1177.se