Magic!, musikgrupp från Kanada som spelar reggae…

Inte vet du om detta band som är sköna lyssna på? Jaså, du gör det. För Magic! är en kanadensisk musikgrupp, reggae-fusion band, vars största hitlåt är Rude. Musikvideon till den låten har fått 470 000 000 visningar på YouTube.

På deras debutalbum fanns singlarna: Rude och Let Your Hair Down.

Magic! består av låtskrivaren och skivproducenten Nasri, Mark Pellizzer, Alex Tanas och Ben Spivak. Deras debutsingel, ”Rude”, toppade som nummer ett i sju länder.

Nasri? Nasri Tony Atweh (född 10 januari 1981), är en kanadensisk sångare, nu baserad i Los Angeles.

Citat av Grammy Award-vinnaren Nasri:
”När något är tänkt att vara, bara du vet det omedelbart. Det är som om det fanns en gudomlig plan eller universell mening, sammanfogandet av rätt element tillsammans, i rätt tid till rätt… situation.”

Alla medlemmar i bandet är ursprungligen från Toronto i Kanada. Nasri hade arbetat med och skrivit låtar till olika popband före starten av bandet, främst tillsammans med Adam Messinger, tillsammans känd som The Messengers. När Mark Pellizzer spelade en reggaelåt på gitarren, i föreslog Nasri att de skulle starta ett band som ”ett modernt Police” (gruppen då med Sting).  

Den 1 juli 2015 MAGIC! uppträdde de på Kanadas dag i Ottawa, och senare på scenen vid Calgary Stampede i juli i år (bra veta om du bor där) 🙂

Den 17 juli släppte de en ny singel ”SundayFunday,” förmodligen ingår den senare i ett nytt album.

Hemsida: www.ournameismagic.com

Diskografi
Album
2014 – Don’t Kill Magic
Singlar
2014 – Live Sessions In Miami
– Rude
– Let Your Hair Down
– Rude – Zedd Remix
– Rude – Zedd Extended Remix

Källor:
en.wikipedia.org
youtube.com
ournameismagic.com

 

”Do nut girls”. Hjältar. Att hjälpa trupperna glömma kriget.

Han var kommissionären som ville skapa en mobil enhet i fält, den amerikanska Röda Korsets Clubmobile, Harvey D. Gibson, läs om den enormt goda tanken med detta. Man hade gröna London-bussar som målades om, en engelsk chaufför och medhjäparna som drev det var tre amerikanska kvinnor.

Varje Clubmobile innehöll ett kök med en inbyggd donut maskin och en primusspis för att kunna värma vatten för kaffe (50 koppar). På ena sidan av köket, fanns det en disk och en stor bänk att fälla ut – för servering av kaffe och munkar. Baksidan innehöll en fikaplats med inbyggda bänkar som kunde omvandlas till britsar. Varje Clubmobile hade en Victrola (inbyggd skivspelare) med högtalare, aktuella grammofon-album, pocketböcker, cigaretter, godis och tuggummi.

Dessa Clubmobiles var stationerade i en stad nära armén och följde en rutin för att nå till olika baser varje dag där de skulle prata med militärer medan de serverade kaffe, munkar och spelade musik. ”Do nut girls” – vad som tillkom med ev. punka, reparationer och annat, inget var dessa kvinnor främmande.

Förberedelserna 1944 för invasionen av Normandie, gjorde man om 2,5 tons lastbilar, GMC, som blev omvandlas Clubmobiles innehållande kök med munkmaskiner och kaffe samt övriga av det goda. Dessa bemannades av tre amerikanska kvinnor, en av dem skulle köra lastbilen, förutom att tjäna soldaterna.

Kvinnorna som jobbade med detta var i åldrarna tjugofem till trettiofem år, någon med högskoleutbildning, och en del arbetslivserfarenhet. Dessutom var de tvungna att vara friska, ”fysiskt tåliga,” sociala och ”se bra ut”. Genom spridning fanns dessa kvinnor tjänstgörande även soldater i England, Frankrike, Italien, Belgien, Luxemburg och Tyskland, fram till den 7 maj 1945. Ett begränsat antal Clubmobiles fortsatte tjänst i Storbritannien och Tyskland under 1946.

Det har gjorts film om dessa ”hjältar”. A Touch of Home: Vietnamkriget, Red Cross Girls är en amerikansk dokumentärfilm som berättar historien om 627 unga amerikanska kvinnor som tjänstgjorde i den amerikanska Röda Korset Supply Recreation utom-europeiska program under Vietnamkriget. Den visades i Dallas, Texas den i april 2007.

Vietnamkrigets Röda Kors, ”Donut Dollies” var unga, college-kvinnor som tillbringade ett års resande i landet som moraliskt stöd för amerikanska trupper. De besökte sjukhus och genom att de kunde använda UH-1 Iroquois helikopter, reste de till frontlinjers landningszoner och basläger för att få fram spel och leenden till soldater. Många valde att gå med i programmet på grund av president John F. Kennedy, som uppmuntrade ungdomar att tjäna landet.

Dokumentären vann Best Short Documentary i 2009 års GI filmfestival.

Läste om två ”Dollies” som gjorde resorna genom Vietnam, 1968/1969 från stad till stad, Cu Chi – Na Trang – Tuy Hoa – Cam Rahn Bay – Pleiku – Qui Nhon. Deras hela resa till Vietnam, kommer att fångas på film, för att alla ska komma ihåg.

En stor sak tycker jag, sett till alla dessa i fält som saknar mycket hemifrån, främst en fika och lite samtal.

Källor:
war-veterans.org
koreaatourofduty.us
en.wikipedia.org

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om red cross, do nut girls, vietnam, film, fakta, krig, normandie, andra världskriget, historia,