Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla

Folkhemmet, medborgarhemmet – hur tanken kom till och hur det gick…?

folkhemmets

Vårt svenska folkhem, jag tänkte bakåt på 1940-50 tal som första syn på detta begrepp, jämlikhet mellan de rika och de fattiga. En detalj är att den gemensamma tvättstugan finns nästan bara i Sverige. I de flesta andra länder är egen tvättmaskin i bostaden det vanliga. Tvättstugan är ett folkhemsprojekt så – när uppstod tankarna?

Det svenska folkhemmet är ett begrepp i den svenska socialdemokratins historia, som avser den svenska socialdemokratiska politikens nationella vision, bland annat välfärdssamhället, särskilt under mitten av 1900-talet.

Citat – Per Albin Hansson, statsminister 1932-36 och 1936-46:

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage.”

Kortinfo om Per Albin Hansson:
Per Albin Hansson, född 1885 i Kulladal (dåvarande Fosie, nuvarande i Malmö), död 1946 i Stockholm, var en svensk politiker (socialdemokrat) och han var partiledare för socialdemokraterna 1925-46 samt statsminister 1932-36 och 1936-46.

Hansson var sambo 1906-18 och från 1926 med Sigrid Vestdahl, som var mor till hans barn Anna Lisa och Per Gunnar. Han var gift (borgerligt) 1918–26 med Elisabeth Fryckberg (gift Norlén), som var mor till hans barn Elsa Brita och Karin.

Hans födelse och uppväxt präglade säkert hans syn:
Två små rum och ett litet köksutrymme var hela bostaden. Hyran var fem kronor i månaden. Födelsehemmet är idag museum, och numera heter gatan som går förbi huset just Per Albin Hanssons väg.

Ok, ursprungligen betydde ‘folkhemmet’ ett ställe där fattiga kunde få tillgång till litteratur och samhällsinformation i form av tidningar med mera, till reducerat pris. Dessa slags inrättningar förekom i större städer i Sverige från 1890-talet. I en vidare betydelse som senare socialdemokraterna skulle ge ordet, är begreppet influerat av högerpolitikern och statsvetaren Rudolf Kjellén, som på den tiden var en ansedd statsteoretiker, inte minst i Tyskland, där han hans idéer var som mest spridda, genom en omfattande utgivning.

Orsaken till att Per Albin Hansson valde ett begrepp från högern har varit ämne för olika tolkningar. Under en remissdebatt 1928 införlivades begreppet ”Folkhemmet” i den socialdemokratiska retoriken av Per Albin; dessförinnan hade han även övervägt det alternativa, och mer demokratiskt klingande, ”Medborgarhemmet”, men kom slutligen ändå att lägga tonvikten på det förra och mer slagfärdiga begreppet (talet hade rubriken Folkhemmet, medborgarhemmet)

”Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället, och ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olikheterna äro stundom skriande; medan några bo i palats betraktar många det som en lycka om de får bo kvar i sina kolonistugor även under den kalla vintern; medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få en beta bröd, och den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar.

Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske, de arbetande beredas andel även i det ekonomiska förvaltandet, demokratin genomföras och tillämpas även socialt och ekonomiskt.”
Så rätt han hade och så visa ord.

Ett annat viktigt verk som beskrev folkhemstanken var Karl Fredrikssons broschyr Socialismen i folkhemmet som blev nya medlemmars första introduktion i partiets idégrund. Fredriksson beskrev folkhemmet som den välfärdspolitik som den svenska socialdemokratin förknippats med.

Trots att begreppet ofta användes av ledande socialdemokrater i politiska visioner, var idén om det svenska folkhemmet aldrig formellt inskrivet i partiprogrammet. Det var snarare en metafor för en ideologi, än i sig en konkret politisk målsättning. Senare har ordet kommit att förknippas med den långa, tämligen obrutna period som socialdemokraterna var i regeringsställning, från 1936 till 1976. Andra avser endast Per Albin Hanssons tid som partiledare, 1925-1946, då Tage Erlander snarare talade om ”det starka samhället” än ”folkhemmet”.

En av Göran Perssons mest centrala politiska visioner var det gröna folkhemmet, som bland annat inbegriper en ekologiskt hållbar utveckling. I ett rådslag om detta gröna folkhem, publicerad 2004, skriver socialdemokraterna under Mona Sahlin: ”Precis som när vi byggde folkhemmet handlar det om ansvarstagande. Då kanske mest en familjetanke och klasstanke. Nu i solidaritet med och ansvarstagande för kommande generationer. Men också i solidaritet med andra folk på vår jord”.

Nordiska museet ger ut skivan Folkhemmets musik – man har valt ut och samlat ett vaxplock av all den musik som gnolades ihop på 1930- och 1940-talen i Sverige Välkända låtar som människor lyssnade på i radion eller spelade på grammofon. Eller själva sjöng. Folkkära artister som Annalisa Ericson, Åke Söderblom, Edvard Persson, Alice Babs, Ulla Billquist och Harry Brandelius sjunger på skivan låtar som ”Två rum och kök på Östermalm”, ”Man ska inte skräpa ner uti naturen”, ”Vårat gäng!”, ”När det ljusnar på andra sidan sundet” och ”Det har kommit en båt med bananer”. Musik för ”vanligt folk”?

Det finns hopp om allt, men en tanke om folkhem var i sin tid. Idag kan jämlikheten ta över rodret och sikta på att alla klyftor ska minska. Magnus Uggla spelade för övrigt in albumet Välkommen till folkhemmet 1983.

Källor:
sv.wikipedia.org
mimersbrunn.se
nordiskamuseet.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

http://intressant.se/intressan

Annonser

Författare: zenzajannen

Intresserad av allt. Nyfiken sökare :)

Kommentarer inaktiverade.